Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva. Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Stödfrågorna är följande: Detta citat fick mig att tänka…Jag valde detta för att…Det som har hänt är…De ledtrådar jag fått är… Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen.
Säker på nätet Som mediepedagog på Brunns skola i Värmdö kommun så har jag sammanställt olika resurser som finns om säkerhet på nätet. Jag har fördelat de olika resurserna på olika åldersgrupper och gjort elevuppgifter till. Jag hoppas att du hittar något som du kan ha användning av. Har du frågor eller hittar felaktigheter så kontakta mig cecilia.backstrom@brunnsskola.se. Samhället står inför stora förändringar och den nya informationstekniken påverkar alla på många olika sätt. På Brunns skola vill vi starta eller fördjupa en diskussion om hur skolan ska förhålla sig till den information som samhället förmedlar i olika medier. För ett säkrare internet så krävs att vi i skolan arbetar aktivt med att möta barnen i sin vardag. I "Småungar & medier 2015" redovisas medievanorna bland barn 0–8 år. Genomgående redovisas resultatet fördelat på tre åldersgrupper, vilka i löpande text omnämns med siffror: 0–1 (år), 2–4 (år) samt 5–8 (år).
Wikipedia lär unga om källkritik | Popularhistoria.se Under hösten 2016 inleddes pilotprojektet »Att skriva kulturhistoria på Wikipedia« på Nordiska museet i Stockholm. Här får gymnasieelever lära sig källkritik genom att själva författa en artikel till Wikipedia, en av världens mest besökta webbplatser. – Det är otroligt viktigt att kunna bedöma innehållet på Wikipedia, och bästa sättet att lära sig det är att skriva själv, säger Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet. Massor av arkivmaterial att jobba med I museets arkiv och bibliotek finns 5 500 hyllmeter arkivmaterial och över sex miljoner fotografier som eleverna får använda sig av under de sammanlagt sex träffar som ingår i projektet. – Eleverna läser in sig på litteraturen, söker upp källmaterial och formulerar sedan en artikel med källhänvisningar så att allmänheten kan läsa den. Gymnasieelever studerar Amerikabrev Tove och Linnéa från Nacka gymnasium är två av deltagarna i projektet. – Vi skriver om Amerikabrev. Projektet har väckt Linnéa historieintresse.
Guide för källkritik Det är genom olika källor som du får reda på saker. En källa kan vara av olika slag: De skriftliga och muntliga källorna berättar om en händelse, medan de materiella kan vara ett fysiskt bevis på att en händelse faktiskt ägt rum. Inom källkritiken skiljer man också på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som bevittnar en händelse kan vara exempel på en förstahandskälla. Avsändare och budskap Källkritiken hjälper dig att ta reda på källans avsändare och budskap. Vem står bakom källan? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare. Vem har skrivit texten? Det är också viktigt att undersöka om källan är äkta, det vill säga att den är det den utger sig för att vara. Exempel Exempel Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Libris (webbsök) Om din källa är på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. www.skolverket.se www.liu.se En del webbadresser är väldigt långa.
En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här.
Can I Use an Image from the Internet? How to Credit the Source? 17 Jul 2012 The handy flowchart style poster should help you decide whether or not you can a particular image on your website. If yes, the poster also suggest way on how you can properly credit the original source of the photograph. couch mode print story How should you Credit Images on Website? The handy flowchart will help you decide whether or not you can use a particular image on your website. The post is a collective effort of Pia Bijkerk, Erin Loechner and Yvette van Boven. Also see: How to Cite Tweets
”Vi måste sluta lyssna på pojken som ropar varg” | Cafe.se Vi har fått ett samhälle där Jimmie Åkesson kan peka på ”den upplevda otryggheten” som om det var problemet, snarare än problemen som sådana, skriver Björn Werner. Ni vet sagan om pojken som ropade varg, bara för att han gillade när folk blev rädda? Vargen kommer, vargen kommer, ropade han. Folk kom springades, uppjagade. Men pojken ljög bara. Jag skrattar när jag tänker på honom. Inte för att han ropade varg, det är en välbeprövad politisk strategi. Det första han hade fått snappa upp är att det inte räcker att ropa. Kanske har antalet våldsbrott ökat ändå, skulle pojken kunna säga. Det är slitigt för pojken, det kan vem som helst förstå. Men pojken måste vara på sin vakt. Det är då pojken verkligen kunde ha lärt sig av nutiden. Pojken i sagan borde då ha slutat ropa varg och istället börjat prata om oron. ”Oron för om vargen ska komma har ökat med många procent de senaste åren”, skulle den moderna versionen av sagan fortsätta. Och där är vi nu. ”Södermalmshipsters är ingen elit”
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 4 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten Rätt svar: På sex ställen! Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Oklara platser. Vem? Varför?
Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Pdf: lasformagor Några förslag på roller att dela in i är: Diskussionsledare Persongranskare Miljöbeskrivare Ordgranskare Illustratör
Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor. Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Men är det verkligen så? Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt: Läs innan du bildar dig en åsikt! En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna). Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det! Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Är det du precis läst rimligt och sant?
Lathund i lkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Ladda ner eller beställ checklistor Hjälp dina elever att vara kritiska när de använder sociala medier. Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch Beställ checklistan för sociala medier Beställ affischen om sociala medier Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.