background preloader

Teori - centrala begrepp, källkritik, historiebruk

Facebook Twitter

DigitaltMuseum. Owner: 53 results Aeroseum Arkitektur- och designcentrum Armémuseum Bohusläns museum Enköpings museum Falbygdens museum Flygvapenmuseum Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland Försvarsmuseum Boden Garnisons- och Luftvärnsmuseet − 91:anmuseet Gotlands Försvarsmuseum Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter Göteborgs Naturhistoriska Museum Hallands konstmuseum Hallands kulturhistoriska museum Hembygdsföreningar i Uppsala län Hembygdsföreningar i Vetlanda kommun Hemslöjdens Samlingar Hemsö fästning Hälsinglands Museum Industrimuseum Västra Götaland Jönköpings läns museum.

DigitaltMuseum

Viralgranskaren. Historieforskning och historiesyn. • Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring) En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv.

Historieforskning och historiesyn

Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser. En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv.

Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. . • Materialism - Idealism En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. . • Kollektiv – Individ • Underifrån – Ovanifrån. Historia.se - Portalen för historisk statistik, historia och statistik. Digitaliserade svenska dagstidningar. Niklas Orrenius: Mekanismerna från 1948 lever kvar i vår egen tid.

Det ligger våld, blomdoft och förväntan i luften i Jönköping sommaren 1948.

Niklas Orrenius: Mekanismerna från 1948 lever kvar i vår egen tid

Hundratals människor samlas på kvällarna för att se, för att vara med. De som ska få spö är ”tattarna” – de resandefamiljer som bor i fattigkvarteren i stadsdelen Öster. Tidningarna hejar på. Smålands Folkblad publicerar en hyllningsdikt till rasistmobben och dess ledare, en chaufför och skrothandlare som anför ett gäng som pressen döper till ”de vita”: De har mod uti barm, de har muskler av järn De är tattarnas skräck, som sig bör De har blivit vår östra stadsdels värn Fast den främste blott är chaufför De är kvinnornas skydd, de har must i sin arm. Digitaliserade svenska dagstidningar. Arkiv - vad är det? En definition av "nyanserat", eller, metoder för att nå kunskapskraven del 1 - Didaktiska laboratoriet.

History tells us what will happen next with Brexit & Trump. History tells us what will happen next with Brexit & Trump [note: this essay contains a lot of links out, which are underlined.

History tells us what will happen next with Brexit & Trump

Consider them further reading or me backing up my opinions] It seems we’re entering another of those stupid seasons humans impose on themselves at fairly regular intervals. My background is archaeology, so also history and anthropology. It leads me to look at big historical patterns. So zooming out, we humans have a habit of going into phases of mass destruction, generally self imposed to some extent or another. But a defining feature of humans is their resilience. But for the people living through it, as with the World Wars, Soviet Famines, Holocaust, it must have felt inconceivable that humans could rise up from it.

At a local level in time people think things are fine, then things rapidly spiral out of control until they become unstoppable, and we wreak massive destruction on ourselves. My point is that this is a cycle. 1. 2. 3. So I feel it’s all inevitable. Människans våld – ett arv vi bär med oss. Forskarna tog sin utgångspunkt i olika däggdjursarter i det som kallas för det fylogenetiska trädet.

Människans våld – ett arv vi bär med oss

Trädet är helt enkelt en karta där man kan se vilka arter som ligger nära varandra och hur nära släkt de är. Det omfattar allt liv på jorden. Genom att samla ihop data som pekar på hur vanligt det är att individer inom en art slår ihjäl varandra, har de sedan använt metoder för att förutspå hur vanligt det är att andra, närliggande arter, slår ihjäl varandra. Detta sker oftast hos däggdjur som antingen är sociala eller är extra måna om att hålla ett territorium.

Eller både och. I många av fallen kan man förutsäga hur ofta sådana här dödsfall äger rum med ganska bra precision, men det finns fall där det inte går lika bra, enligt Pontus Strimling, forskare på Institutet för framtidsstudier. – Exempelvis förutspår metoden de använder att schimpanser och bonoboaporna, som ligger väldigt nära varandra i trädet, dödar varandra i ungefär samma utsträckning. Vad är viktigt i historia? Videpresentation: Ladda ner powerpointen här Vår historiska kunskap är begränsad av vilka källor som finns till det förflutna.

Vad är viktigt i historia?

Men även med de bristfälliga källor vi har är mängden information om det förflutna enorm. Det är omöjligt för en person att kunna allt. Och skulle någon försöka berätta om precis allt vi vet om det förflutna skulle det bli så mycket information att ingen orkar läsa det. Den som skriver historia gör alltså alltid ett urval. Historiker har ett antal olika kriterier för att avgöra vad som är viktigt i historia. Uppgifter om historiska händelser/förändringsprocesser. På historia 1-kursena ska du lära dig att redogöra för och analysera för historiska förändringar och förändringsprocesser.

Uppgifter om historiska händelser/förändringsprocesser

För att redovisa dina kunskaper ska du göra två sådana uppgifter. Välj en ur var och en av grupperna nedan. Uppgifterna kan redovisas skriftligt eller muntligt. Du som läser historia 1a2/1b ska kunna använda historiska begrepp i din analys. Vilka historiska begrepp du väljer blir förstås beroende av vilket ämne du skriver om. Grupp 1: äldre historia.

Källkritik

Historiebruk.