background preloader

Källkritik

Facebook Twitter

Så kollar du om nyheten är sann - Junior i P4. Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 10 augusti 2013 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan!

Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. En grundkurs i källkritiskt tänkande. Lektionsresurser för källkritisk granskning. Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället.

Lektionsresurser för källkritisk granskning

Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Amerikanska Snopes, som snart har funnits på nätet i tjugo år, fäster blicken på vad som sprids i den engelskspråkiga världen. Detsamma gör Washington Posts avdelning What was fake on the Internet this week, som publiceras varje fredag. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. Checklista för källkritik.

Lär om medier. Allt du behöver veta om källkritik på nätet. Internet är fullt av skatter, men också mycket som vi inte ska lita på.

Allt du behöver veta om källkritik på nätet

Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter. Isabella Holm som jobbar för organisationen Sällskapet för mediefostran berättar om den källkritiska metoden som man kan använda för att ta reda på om en källa är trovärdig. Hur utvecklades den källkritiska metoden?

Olika typer av källor Det gäller alltså att förstå skillnaden mellan primär- och sekundärkälla. Fyra viktiga frågor Är källan sann eller falsk? När man vill granska en källa gäller det också att känna till olika slags medieinnehåll. Senaste PISA-studien. Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat.

Senaste PISA-studien

Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet.

Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Det finns mycket mer att vara observant på. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien) Språkutvecklande undervisning - Google Slides. Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik. Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial.

Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik

Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Att förstå att i stort sett all kommunikation har ett syfte och det syftet måste tas med i beräkningarna när innehållet bedöms. För att kopplingen till media ska vara tydlig används här rubrikerna i en tidning som de viskningar som ska »vandra« genom gruppen. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Bland statistikskeptikerna. Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar.

Bland statistikskeptikerna

Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Det går stick i stäv med påståendena om att Sverige har blivit mer otryggt och våldsamt. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel. Trygghetsskeptikerna börjar snart bli som klimatförnekarna. Källkritik på internet. Lathund i källkällkritik på internet.

Super Chameleon. Källkritik. Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan hitta information som är tillförlitlig och korrekt.

Källkritik

Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är att förhålla sig kritisk till den information som sprids och att våga fråga ”av vem och varför?”. Källkritik handlar om att förstå att texter och bilder har en avsändare och ett syfte – även om detta inte redovisas öppet. Innan internets genombrott spreds större delen av den medierade information vi mötte genom etablerade massmedier med en tydlig avsändare och ansvariga utgivare. Så är det inte idag eftersom många fler kan publicera text och bild offentligt, utan redaktionell inblandning. Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap.