Statens medieråd - Barn, unga och medier. Här är guiden som hjälper dig att själv bli en bättre viralgranskare. När du delar vidare ett Facebook-inlägg eller sprider ett påstående så blir du själv en avsändare.
Alltså, dina vänner tror mer på det som sägs eftersom det är du som säger det. Därför är det viktigt att ta ansvar för sånt du delar på nätet och kolla upp om det stämmer eller inte. Hur gör man för att kolla upp om något stämmer på nätet? – Den första frågan man ska ställa sig är alltid vilka källor till exempel en artikel använder sig av, finns det källor överhuvudtaget och verkar de vara trovärdiga, säger Hugo Ewald, redaktör för Viralgranskaren. I guiden finns hjälp kring strategier för att slippa bli lurad på nätet: • Lär dig mer om källorna som du tar del av!
►LÄS MER: Viralsajter utnyttjar USA-väljarna – här är historien om en fejkad historia På IIS sajt kan du kolla upp vem som äger en domän som slutar med .se eller .nu. • Information kan vinklas av en mängd skäl! • Ta reda på mer! • Testa att söka på bilder, namn och nyckelord i inlägg. Sist men inte minst: använd ditt sunda förnuft. Nätpratskorten.
CC. Unvis.it – avoid endorsing idiots. Foliehatten Donald Trumps väg mot Vita huset. Donald Trump är något så ovanligt som en presidentkandidat och konspirationsteoretiker.
En politiker som fiskar efter innehåll i de grumligaste av faktamässiga vatten. Här listar Geo 15 av de teorier han själv har, eller gett utrymme åt, på sin resa mot Vita huset. “Trump ger sin publik tillräckligt mycket information för att de ska kunna lägga ett pussel av vad som blir sagt.” Konspirationsteorier har alltid varit närvarande i det politiska landskapet i USA. Från påståenden om fejkade månlandningar och obducerade utomjordingar i Roswell under 1950- och 60-talen till teorier om att Barack Obama inte är född i USA efter att han blev landets första afro-amerikanska president 2008.
Ingen politiker har dock legitimerat, trott på eller aktivt engagerat sig i dessa frågor på samma sätt som Donald Trump. Och när han nu åker till det republikanska konventet som partiets presidentkandidat måste det också konstateras att det har hjälpt honom. Donald Trump med foliehatten på. Orden är Donald Trumps. Webbstjärnans kursportal. Ungas integritet på nätet. Källkritik för gymnasieskolan. Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen.
Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.
Öppna data i skolan - Legala handboken - En digital guide i internetdjungeln för lärare och studenter. Bloggar och sociala medier i skolan. I dag jobbar många lärare och elever med sociala medier i skolan.
Facebook, bloggar och wikis är populära redskap för samarbete, kommunikation och publicering av text, bild och ljudfiler. De sociala medierna är mötesplatser där elever och lärare skapar eget innehåll och kommunicerar med varandra, föräldrar och andra. Kan sociala medier öka kvaliteten i skolan? När eleverna jobbar med och publicerar text, bild, ljud och film på nätet ger det fler inlärnings- och uttrycksmöjligheter. Sociala medier ökar möjligheterna för respons. Föräldrakontakter. Hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar. I det här inlägget tittar Skolverkets omvärldsbloggare Stefan Pålsson närmare på några arkiv där det går att hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar.
Han beskriver vad arkiven innehåller och hur de får användas. Ljud- och musikarkiven använder licenser från Creative Commons för att skydda upphovsmännens rättigheter. Det innebär att det är upphovsmannen själv som anger vilka rättigheter och skyldigheter som gäller när materialet används. Du kan läsa mer om licenserna och hur de kan användas i skolan i artikeln Creative Commons i skolan. Free Music Archive Free Music Archive Free Music Archive drivs av den oberoende lyssnarstödda amerikanska radiostationen WFMU.
Det går att bläddra bland olika genrer eller efter kurator, det vill säga den radiostation, festival eller liknande som gjort musiken tillgänglig. Soundcloud Creative Commons.
Musik - upphovsrättsguide för lärare. Guiden reder ut vad som gäller när ni vill använda andras musik i undervisning och i skolarbete.
Guiden gäller alla skolformer. DSC07522 from Warren B CC (by,sa)* När du och dina elever skriver sångtexter och komponerar musik bestämmer ni själva vad ni ska göra med era egna verk. Nedanstående gäller när ni vill använda skyddad musik skapad av andra. Observera att not- och textkopiering, musikdramatik (t ex uppsättningar av musikaler) och kopiering av tv-program inte ingår i nedanstående. Detta får göras utan tillstånd I upphovsrättslagen finns ett undantag för musik som används i undervisningssyfte.
Kolla källan. Forsta-hjalpen-for-kallkritik-pa-internet.pdf.