background preloader

Kollegialt lärande och formativ bedömning

Kollegialt lärande och formativ bedömning

http://www.youtube.com/watch?v=4UJtb2jYnks

Related:  PedagogikIntroduktionsarakroon

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas.

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling.

Det professionella samtalet Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring. Förstelärare i Svedala – Betyg och Bedömning Hur lär lärare av och med varandra? Hur delger lärare varandra bedömningsmetoder för lärande? Hur utvecklar man samsyn kring bedömning och betygsättning? Vill ni ha tips och ideér på hur ni kan utveckla det kollegiala lärandet? Finn inspiration i en av Naverlönnskolans kompetensutvecklinsdagar. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet.

Lär dig mer Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga.

Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning?

”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” KvUtiS/L.Folke Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den? Historiska institutionen, Lunds universitet Ph.D., University of Alberta, Kanada 2009 M.A., historia, San Diego State University, USA, 2003 Fil. mag, ryska, Uppsala Universitet 1998 Postdok, Lunds universitet 2012-2013 Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, Tyskland 2010-2011 Har undervisat kurser i världshistoria, Europas, Rysslands, Ukrainas, samt Förintelsens historia, samt specialiserade seminarier i Sovjet, Rysslands, och Ukrainas historia, ledde i Greifswald teorikurser för doktorander. Per Rudling har i sin forskningsverksamhet främst sysselsatt sig med frågor om historiekultur, nationalism och ideologiskt historiebruk i Kresy Wschodnie, gränsområdena i vad som idag är västra Vitryssland, västra Ukraina, och Litauen. Intresset har sin brännpunkt i 1900-talets våldsamma politiska historia och postsovjetiska minneskulturer med speciellt fokus på relationerna mellan regionens olika etniska grupper: polacker, ukrainare, vitryssar och judar.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap.

Related:  Bedömning