background preloader

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 1

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 1
Related:  IntroduktionForskning, handledning, kollegialt lärande

John Hattie & Helen Timperley: Visible Learning and Feedback Feedback is one of the most powerful influences on learning and achievement. But research has also shown that this impact can be either positive or negative. Although feedback is among the major influences, the type of feedback and the way it is given can be differentially effective. John Hattie discusses this fact extensively in his book “Visible Learning for Teachers (2012)” and Helen Timperley contributes the “Feedback” chapter to the compendium “International Guide To Student Achievement (2013)” by Hattie and Anderman. The most powerful single influence enhancing achievement is feedback In an often cited article from 2007 Hattie and Timperley provide a conceptual analysis of feedback and analyse the evidence related to its impact on learning and student achievement. A Model for Effective Feedback by Hattie & Timperley (2007) The Power of Feedback by John Hattie and Helen Timperley appeared first in the Review of Educational Research; Mar 2007; 77, 1.

Framsida | Bedömning för lärande Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. - Detta är anmärkningsvärt eftersom det rimligtvis borde handla om vilken inverkan lärares kompetensutveckling får på elevernas lärande och utveckling – inte hur lärarens färdigheter förändrats. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Vi har inte tid!

Janna Scheéle - Lärarkvällarna Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Planera

Practical Bottom-Up Strategies for Teaching Reading Former TESOL President Dr. Neil J. Anderson and David Nunan have teamed up together to write a book about practical ways to teach the English language. The following is an excerpt from their book talking about how Reading Horizons can be an effective bottom-up resource. The approach (to teaching reading) that is accepted as the most comprehensive description of the reading process is an interactive approach. This … combines elements of both bottom-up (fundamental basics of letter and sound recognition) and top-down (comprehension is achieved by using background knowledge and making predictions) approaches. The best readers in any language are those who use interactive reading, which integrates elements of both bottom-up and top-down reading. Beginning-level readers should be exposed to a strong bottom-up component. Systematic phonics instruction is a bottom-up approach to reading that should be integrated into reading materials for beginning proficiency-level readers. Anderson, N.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Helen Timperley nämns ofta när man pratar om så kallat kollegialt lärande, något Skolverket förespråkar och regeringen satsar på i form av till exempel Matematiklyftet och Läslyftet. Slutsatsen blev tydlig: – Många rektorer upplever ett starkt motstånd.

Lär dig mer Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga. Kommuner som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 prövar sin egen styrning och ledning utifrån tre områden och sex satser: Gemensam ledningLedningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) är sammanlänkade.Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning. Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga.Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande. Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling.Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Diskutera den samlade läroplanen Diskutera kursplanen

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Lektionsobservationer för rektorer 1 (KvUtiS)I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. < tillbaka Tydliggöra mål och kriterier för framgång

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Kamrater kan hjälpa varandra"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet. I Sverige är området fortfarande relativt ouppmärksammat, men det finns internationella forskningsresultat som visat att sådana undervisningsstrategier har stora lärandevinster, inte minst för elevgrupper med särskilda behov.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Icke desto mindre kan erfarenhetsutbytet leda till att skiljaktigheterna mellan de inblandade träder fram och att förlamande konflikter blossar upp. Handlingsutrymmet skapar möjligheter Tid är en förutsättning för samarbete Gruppkännedom minskar friktion Text: Vanja Lozic

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell Artikelförfattarna är dock kritiska till de sätt många skotska lärare reflekterar kring sin undervisning. Text: Vanja Lozic

Related: