background preloader

Praktisk pedagogik i klassrummet

Facebook Twitter

Cirkelmodellen. Matteundervisning missar modellering. Vilket är det bästa telefonabonnemanget, hur ska trafiken planeras eller varför inte: Hur många vargar ska finnas i Sverige för att upprätthålla en hållbar rovdjurspolitik?

Matteundervisning missar modellering

För en lång rad båda privata och samhälleliga problem är en matematisk modell själva grunden för att förstå och kunna lösa frågan, antingen vi är medvetna om det eller inte. I gymnasiets kursplan är också matematisk modellering ett centralt innehåll, som eleverna ska lära sig. Hur arbete med matematisk modellering ser ut i yrkeslivet och i skolan har Peter Frejd undersökt. Han är nybliven doktor i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Mjuka övergångar förbättrar undervisningen?

”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden.

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen?

Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” Uppmanar han med bestämd röst. En snabb titt på klockan – oj, vad det har tagit tid. En blick ut över klassen – oj vad de är trötta på att lyssna. Han är jag. Genomgång och individuellt arbete i läromedel är traditionella metoder som byggt matematikundervisning under många decennier.

Hur kan vi förebygga detta fenomen? Jag ville hitta en mjuk övergång från gemensamt moment (t.ex. genomgång) till individuell träning. Jag har goda erfarenheter av att låta eleverna använda varandra som lärresurser, så jag provade en modell som jag kallar ”Räkna-berätta-hjälp” (ett inte helt adekvat namn eftersom inte alla matematiska aktiviteter går ut på att räkna, men i brist på bättre idéer får det duga). Att diskutera. Lærer: Læsning er ikke en alene-ting. "Identitet.

Lærer: Læsning er ikke en alene-ting

Selvom du spiller mange roller, vil der altid være kun en af dig", læser en dreng op for sin makker. Et andet sted i klassen sidder tre drenge og taler om Maslows behovspyramide, mens de drejer fra side til side på kontorstolene. I små grupper sidder drengene fra Vestre Skoles 9. årgang og snakker om samfundsfaglige emner i seancer af fem minutter. Lærer Lars Olesen kører et forløb, hvor hvert bord har en kort, faglig tekst, som eleverne skal læse for hinanden og diskutere i løbet af fire minutter. Det sidste minut skal eleverne skrive noget om teksten, for eksempel de svære ord, hvad den handler om, eller hvad der nu måtte falde dem ind. Faglig læsning er noget, man gør sammen Ud af 64 skoler blev Vestre Skole i Middelfart sammen med fire andre skoler udvalgt til at deltage i et eksemplarisk forløb i Lærerforeningens læseprojekt 'Vi læser for livet'.

"9. klassen har fået et andet forhold til tekster. Att undervisa nyanlända elever. Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever.

Att undervisa nyanlända elever

Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Till vår text "Samtal före, under och efter läsning" valde Skolverket sedan att ta fram fyra olika undervisningsfilmer där olika läsrelaterade aktiviteter ur vår text omsätts i praktiken. Sara Persson och hennes nyanlända elever åk 3-6 samtalar om en text: Hülya Basaran undervisar nyanlända elever åk 4-6 och låter dem närma sig en text genom att använda bilder: Hur anpassar skolan sin verksamhet för elever med särskilda behov?

Antalet elever med funktionsnedsättning i skolan har ökat.

Hur anpassar skolan sin verksamhet för elever med särskilda behov?

Ofta krävs det en diagnos för att få resurser, trots att skolan är skyldig att ge särskilt stöd efter elevens behov. För allas rätt till en inkluderande utbildning är planering och ett nära samarbete mellan vuxna viktigt. Det är några av slutsatserna som presenteras i en ny kunskapsöversikt om barn och elever med funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning är numera en stor och varierande grupp. Från elever med läs- och skrivsvårigheter i grund- och gymnasieskolan, till elever med komplexa funktionsnedsättningar i specialskolan. Diagnoser är ofta ett medel för att få resurser.

Viktigt med samarbete och en planering med tydliga mål. Var tjugonde barn har språkstörning. 4–5 procent av de svenska barnen tros ha en språkstörning, enligt en statlig utredning som pågår just nu, om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, rapporterar SVT.

Var tjugonde barn har språkstörning

Mindre än en procent har grav språkstörning. Språkstörning innebär att barnet har påtagligt nedsatt språkförmåga jämfört med andra jämnåriga. Det kan till exempel röra sig om svårigheter att lära sig nya ord, men också med att göra sig förstådd. Annelie Norell, rådgivare på resurscenter för tal och språk på Specialpedagogiska skolmyndigheten, är inte överraskad av statistiken. – Det är ungefär de siffrorna man brukar prata om. . – Dessutom råder ofta det osäkerhet kring grupptillhörighet. Enligt Annelie Norell är de språkliga förmågorna en stor del av det som i dag bedöms i skolan, sedan nya läroplanen gjorde inträde 2011. – De här barnen har svårt att reflektera, jämföra och göra sådant som kräver stor språklig förmåga.

. – Lärarna får göra undantag från vissa kunskapskrav.