background preloader

Pedagogik

Facebook Twitter

Translanguaging - vad är det? Translanguaging, eller korsspråkande som vi ibland säger på svenska, är ett begrepp som vi allt oftare läser om nu.

Translanguaging - vad är det?

Men vad är det då? Och varför måste jag som lärare sätta mig in i det och använda det i mitt klassrum? Förenklat kan man säga att det är ett sätt att se elevers olika språk som en resurs i lärandet och ett sätt för oss lärare att medvetet använda alla de språk som en elev kan för att den ska kunna ta till sig kunskap och utvecklas. Ofelia Garcia som är professor vid City University of New York beskriver i texten Theorizing Translanguaging for Educators (2011) begreppet som: ”flexible use of their linguistic resources to make meaning of their lives and their complex worlds, is what we call translanguaging. ” Garcia menar i samma text att om eleven inte förstår språket som eleven blir undervisad på så kan de inte heller ta in innehållet och lära sig: ”If students do not understand the language in which they’re taught, they cannot possibly understand the content and learn.

Sara. Skriva. Hjälp! Konsekvenserna biter inte! Hur gör du när ett barn gör fel?

Hjälp! Konsekvenserna biter inte!

De flesta av oss säger helt sonika till barnet att sluta med att göra fel. Och många gånger hjälper det. Men det är faktiskt inte säkert att det hjälper för att tillrättavisningar egentligen fungerar. Det kanske inte låter helt logiskt? Jag ska försöka förklara. Men det är alltså inte själva tillrättavisningen som gör susen. Tillrättavisning -> Jag slutar göra fel för att jag nu vet hur man gör rätt Men om eleven redan vet att vad som är rätt så ser kanske orsakssambandet ut så här: Besviken vuxen -> Jag slutar göra fel för att få glad vuxen Ovan orsakssamband försvåras ytterligare för elever med autism.

Regler utgår ifrån att elever förstår dem och har förmågan att följa dem.Om vissa funktioner inte finns så kan vissa elever inte följa reglerna. Både elever med autism och ADHD har nedsatta exekutiva funktioner. Konsekvenser bidrar till mobbning. Många vuxna tycker inte att det gör något att konsekvenser inte funkar på en elev. Kränkta elever ger igen. Minnesmästaren: Lär dig dubbelt så mycket på hälften av tiden. Minnesträning kan ge konkurrensfördelar, både för en student som siktar på högsta betyg, eller för den som snabbt vill klättra på karriärstegen.

Minnesmästaren: Lär dig dubbelt så mycket på hälften av tiden

Oavsett om ditt mål är att komma ihåg portkoder, inköpslistor eller tre tjocka böcker innan tentan, så kan din hjärna optimeras med minnesträning. Och ett superminne kan alla träna upp, menar Sveriges minnesmästare Mattias Ribbing. Vid minnesträning tränar man i praktiken även upp koncentration, analytisk förmåga, snabbtänkthet, kreativitet och visualiseringsförmåga. Dessa är de samlade komponenterna som krävs för att öva upp ett minne i mästarklass, menar Sveriges minnesmästare Mattias Ribbing. Minne är ett resultat av hela hjärnans samlade arbete, och hjärnan är platsen där hela vårt liv avgörs, berättar han. Laga hjärnan med hjälp av löpning – Alla våra tidigare erfarenheter finns hos oss som minnen. Mattias Ribbing brinner för pedagogik och har alltid varit intresserad av att lära sig nya saker. . – Den här kursen har ett riktigt tufft upplägg. Dokumentationsverktyg - The big 5.

Föreläsningar – Bo Hejlskov Elvén. Jag föreläser om hantering av problemskapande beteende utifrån ett låg-affektivt förhållningssätt.

Föreläsningar – Bo Hejlskov Elvén

Föreläsningarna handlar om både teori och praktik, och målet är att ge åhörarna både praktiska metoder och en teoretisk grundval för att kunna utveckla egna metoder. Öppna föreläsningar 2017: Läs mera om varje föreläsning genom att klicka på staden. Jag lägger upp alla länkar till anmälningssidor så fort de är på plats. Föreläsningar Föreläsningarna tar utgångspunkt i personalens förståelse för begrepp som självkontroll, affektreglering och affektsmitta, och har fokus på personalens sätt att handskas med problemskapande beteende i vardagen. Föreläsningarna bygger på mina böcker Problemskapande beteende och Beteendeproblem i skolan och tar från 3 – 6 timmar, och erbjuds i hela Norden, på danska eller svenska. Jag har dessutom utvecklat en fördjupningsföreläsning i låg-affektiv pedagogik, där fokus är på modeller för konfliktutvärdering och pedagogisk planering. Bilder till inbjudan: Villkor. Bedömningsmatris åk 6 enligt Lgr11 med kommentarrutor.pdf. Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande.

I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel.

I boken Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons kallas denna övning Progressiv Brainstorming. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Variant 1 Variant 2 Roller.