background preloader

Christian Lundahl Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning

Christian Lundahl Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning
This video is currently unavailable. Sorry, this video is not available on this device. Play Pause Replay Stop live playback

http://www.youtube.com/watch?v=GEQWcf3arKw

Related:  sarakroon

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas.

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist.

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen. Utformat utifrån en lagändring

Lär dig mer Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga.

Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper.

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras.

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap.

Related:  FilmerBedömning