background preloader

Pedagogik

Facebook Twitter

Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 33 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren.

Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola)

(red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? Genvägar som inte ger vare sig tid eller utrymme för några omvägar där kunskaper kan utvecklas. Utvecklingen inom utbildningssystemet har under en lång tid gått mot allt mindre utrymme för omvägar i undervisningen. 2011 års läroplaner har kursplaner med så kallade kunskapskrav där det i ganska allmänna ordalag formuleras hur eleven ska visa sitt kunnande för att få olika betyg. Tävlingar hör inte hemma i skolan.

När jag gick i skolan älskade jag tävlingar.

Tävlingar hör inte hemma i skolan

Jag hade järnkoll på vilka jag skulle liera mig med och vilka jag skulle välja som motståndare. Det spelade ingen roll om det var utmaningar som Veckans ord, Multiplikationstävlingar på tid eller Ishockeymatchen på idrotten. I tävlingar finns det vinnare och förlorare. Jag var en vinnare. Är alla ämnen språkämnen? Dags att undervisa begripligt.

Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Dags att undervisa begripligt

Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Har debatterats under lång tid.

Tydlighet är grunden för effektivt lärande

Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vilket mindset har du när du möter dina elever? Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp?

Vilket mindset har du när du möter dina elever?

Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!” Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration!

Om vikten av att som lärare visa hur man gör

Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag.

Barn gör rätt om de kan. Slarva inte med instruktionerna! Studieteknik, kunskapskrav och förmågor. Stötta eleverna i deras lärande. I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har.

Stötta eleverna i deras lärande

I läroplanen för gymnasiskolan står det: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I Lgr11 står samma sak men med ett förtydligande: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. "Bort med KK-tjötet i klassrummet!" Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever? Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia.

Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?

I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo. Eleverna ska utveckla självständighet och de ska ges möjlighet att träna de förmågor som ska bedömas. Har jag gett mina elever dessa möjligheter? Tvärgruppsredovisningar är grejen! Provfri matematik – bedömning i praktiken. Jag trodde att jag haft tre perfekta lektioner.

Provfri matematik – bedömning i praktiken

Två genomtänkta laborationer med genomgång emellan. Jag trodde att alla fattat allt, men när eleverna gjorde en uppgift efteråt såg jag att nästa alla gjort fel! Det här blogginlägget handlar om hur jag genom en snabb analys lyckades reparera det, och jag förklarar varför memorering av fakta ibland är dåligt. Förr i tiden på mina lektioner fick eleverna testa praktiskt och sedan memorera som läxa eller prov. Den pedagogiken vill jag lämna bakom mig, då det inte är tillräckligt effektivt. Arbetsområdet var optik, och elverna skulle lära sig hur ljus bryts i olika konkava och konvexa linser. Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun. I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo .

Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun

Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum.

Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. När begreppen känns i kroppen. Utvärdering. Josefin Rasch, Gustav Tillas, Elsa Almquist och deras klasskamrater avslutar varje lektion med att skriva ner vad som har varit extra lärorikt.Foto: Anna SimonssonPatienten: Människor försöker undvika mig. De hälsar inte när jag är i Täby centrum.

Psykologen: Så är det säkert inte. Du måste hälsa ordentligt. Titta dem i ögonen. Flexibel undervisning utifrån elevernas behov. När vi startar upp ett nytt arbetsområde behöver vi en noggrann planering. Ett F handlar inte om eleven – det beror på läraren. – Jag tycker det är tungt att ge med mig att en elev ska kunna få F, en unge kan inte vara blank efter flera år i skolan – man måste ha vänt på varenda sten innan ett F sätts! Och för somliga elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar tror jag det var en katastrof att få det här betygssystemet, säger Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han har, tillsammans med kollegan Lennart Rådbrink de senaste åren arbetat med att föreläsa om den nya läroplanen, extra anpassningar och olika reformer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. De menar att lärare generellt missförstått den nya skollagen och läroplanen och inte ser helheten när de ska sätta betyg. – Vi har fått en allt starkare centralstyrning med styrande läroplaner.

Man styr mer med direktiv från staten. . – Min erfarenhet är att man inte hinner och orkar läsa alla nya direktiv, tillägg och forskning som kommer ut. . – Vi har problem med att göra anpassningar. Creating a Welcoming and Intellectually Challenging Classroom. A collection of quotes from one of America's foremost educators... Helen Timperley om professionellt lärande.

Pedagogiska resurser. Lärande 2.0. I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Dags att undervisa begripligt. Vilka elever planerar du för? 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv.

Notera - ett sätt att öka kvaliteten. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Så kan du förbättra lärmiljön. Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning. För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid.