Särskilt begåvade elever. Så kan betygssystemet förbättras. De flesta lärare är positiva till att det införts fler betygssteg men majoriteten anser att kunskapskraven är otydliga. Skolverkets utvärdering visar också att många lärare upplever problem med tröskeleffekter - att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav. - Många lärare tycker att betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upplever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer.
Därför presenterar vi flera förslag till förbättringar. En av åtgärderna kan börja användas redan nu i vårens betygsättning, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket. Utvärdering visar på problem Den nya betygskalan med A-F och kunskapskrav för betygsstegen A, C och E infördes 2011 som en del i regeringens reform med nya läroplaner och kursplaner. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg har införts eftersom de anser att det möjliggör en mer rättvis betygsättning. Åtgärder för bättre betygssättning. Printhandler. Ett förslag till upplägg för forskningsbaserad grammatikundervisning — LASSE_BJORKLUND.
I förra inlägget sammanställde jag forskning kring hur man kan förbereda eleverna inför prov av NP-typ, beskrev övergripande tendenser i forskningen, samt ett antal metoder och modeller med vilkas hjälp man kan planera sin undervisning. I det här inlägget tänkte jag följa upp guiden jag skrev - som trots till stor del hade ”vad?” -karaktär, med ett inlägg för "hur" - hur man faktiskt konkret kan gå till väga. Jag börjar med explicit grammatikundervisning, för att i senare inlägg behandla exempelvis vokabulärträning och lässtrategier. 1. Teoretisk referensram: 5 huvudpoänger När man skapar en uppgift eller ett upplägg är det vettigt att ha ett pedagogiskt/didaktiskt ramverk att förhålla sig till. 1.1 Förmåga = faktakunskaper som är lagrade i långtidsminnet 1.2 Kognitionen har en specifik arkitektur, därför spelar ordning roll vid lärande (cognitive architechure) 1.3 För att lära sig grammatiska strukturer måste dessa på något sätt först ha noterats (the noticing hypothesis) 2.
Efterarbete 3. Overwhelmed? Do 5 Things. | Cult Of Pedagogy. At this time of year, feeling out-of-control busy is the status quo for just about everyone I talk to. The piles get bigger and the lists get longer. To quote Steve Martin in the movie Parenthood, “My whole life is have to.” So I thought I’d share a little trick I use to ease that feeling that there’s just too much and I’ll never get to it all and I just want to crawl in bed and never come out again.
I call it Do 5 Things. When I start to feel paralyzed by all the the crap I need to do, the crap that I’ve neglected, and the crap I never should have said yes to in the first place, I tell myself to just do five things, five really easy things, and that’s it. I don’t have to tackle the whole of it — just do five things that will make a tiny dent, then stop. Knowing I only have to do a little bit calms me down, because I’m giving myself permission to do almost nothing. Here’s a quick illustration. This particular counter is a pretty good barometer of my state of mind. Voila. What’s that? Träna hjärnan och bli smartare. – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor.
Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Hon arbetar med en helhetssyn på hjärnan med fokus på dess förmåga och begränsning. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. . – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den.
Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Och så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie. Fem_steg_for_planering. Läsförståelsestrategier. Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet.
Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. Att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions. Britt Johansson – genrepedagogik del 1. Första delen av Britt Johanssons föreläsning om genrepedagogik. Föreläsningen handlar om hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Britt Johansson utgår från cykeln för undervisning och lärande, det som brukar kallas cirkelmodellen.
Här finns presentationen till föreläsningen. Föreläsningen arrangerades av Skriv- och läsnätverket i Värmland (SOL i Värmland) i samarbete med NCS (Skolverket), CSL och RUC på Karlstads universitet. Del 2 av föreläsningen om genrepedagogik finns här Musik: "Aurea Carmina" Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3. Flippad undervisning. Flippat klassrum. Vad i hela friden är det för något? Den tydligaste förklaringen för det oinvigde tycker jag att Karin Brånebäck har gjort med sin ”gula bild”. I korthet går det ut på att eleven ska vara förberedd i ”huvudet” så att eleven kan börja arbeta direkt när lektionen startar. Den tid som du använder till att ha genomgångar kan nu läggas på att vara hos de elever som behöver dig mest. Det finns många varianter av flippat klassrum och du får känna dig fram kring vad som passar just dig och dina grupper. Många lärare ger en kort Youtubefilm i läxa och har kopplat frågor till filmen där eleven får direkt feedback.
Eleven vet då om hen förstår och läraren kan via svaren se vad undervisningen behöver rikta i sig på. Personligen flippar jag inte allt utan jag flippar det jag tycker att den gruppen behöver just då. En sida som fungerar bra till att använda för flippat klassrum och för att individualisera grammatikundervisningen är Grammarflip.com. Lycka till! Sara. Konsten att ge strategier för att lyssna. Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål.
Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning.
Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Receptiva strategier När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Ett exempel för att få strategier för att lyssna: Interaktiva strategier. När motorn saknas - om ADD. Att orka med skoldagen är en stor utmaning för Martin Ekman, 13 år. Martin går i årskurs sju och är duktig i matematik men har svårt med nästan alla andra skolämnen. När skoldagen är över och Martin kommer hem är han oftast så utmattad att han inte orkar göra några läxor. – Många pratar för mycket på lektionerna. Jag blir trött av det, säger han. Martin Ekman har ADD. Tappar lätt tråden Martins föräldrar och styvpappa har ända sedan skolstarten legat på mot skolan för att få till en fungerande skolgång.
. – Han har svårt med arbetsminnet och svårt att ställa om mellan lektioner och tappar lätt tråden. Koncentrerar sig bättre hemma Martin har också enligt sina föräldrar en för låg självkänsla, vilket gör att han inte riktigt trivs i skolmiljön. . – Han pluggar hemma nu. I likhet med de allra flesta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är behovet av struktur och förutsägbarhet extra viktigt för Martin jämfört med den breda massan.
. – Vi försöker lyfta fram det positiva. Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith. Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Och vår lektionstid är dyrbar, det vi gör på lektionerna ska utveckla och inspirera, eleverna ska lära sig saker. Om det handlar om bedömning ska den vara tydligt kopplad till kunskapskraven och gärna göra så att eleverna lär sig samtidigt. Visst låter det självklart?
Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything. Visa enskild publikation. Formativ bedömning engelska. Detta inlägg skriver jag för dig som vill veta mer hur just jag undervisar formativt, men också för att synliggöra och metareflektera för mig själv. Jag har ett par förfrågningar från lärare som vill göra klassrumsbesök hos mig men som det är nu har jag så mycket med att genomföra nationella prov och planera för undervisning emellan att jag inte hinner med att öppna dörren helt men i alla fall på glänt så här i en blogg. Jag skriver också för att synliggöra för mig själv vad jag gör och vad behöver jag utveckla i min undervisning.
Att skriva är naturligt för mig som språklärare i svenska och engelska och ger mig perspektiv och det synliggör väldigt mycket. Kanske kan du lära dig något av det precis som jag? Bakgrund och formativt förhållningssätt Jag undervisar på högstadiet i tre nior och har således både svenska och engelska i tre klasser. Jag tänkte berätta lite hur jag skapar planeringar och vad utgår jag från då jag planerar för vad vi ska arbeta med i klassrummet i svenskämnet. Formativ bedomning fordjupad lasning ny. Att ge eleverna respons.
Tidigare skrev jag längre skriftliga omdömen efter avslutat arbete, men den responsen ägnar eleverna lite tid åt av flera skäl. Några av dessa är: Motivationen att bearbeta text efter avslutat arbete är väldigt låg. Uppgiften är ju klar! Sannolikheten att eleverna ska komma ihåg tipsen till nästa gång de skriver är försvinnande liten.Alltför omfattande respons med både språkliga och innehållsmässiga påpekanden gör att eleverna stänger av. Därför försöker jag idag använda mig att riktade och koncentrerade uppgifter som svarar upp mot lektionens syfte. Flera gånger varje vecka (under mer intensiva skrivperioder) får eleverna respons på sitt skrivande. När eleverna ger varandra respons byter de helt sonika datorer med varandra och kommenterar direkt i texterna. Ibland använder vi färgkoder istället för att kommentera.
Fördelarna med att införliva respons i undervisningen är att eleverna får en chans att bearbeta sin text och avgränsningen resulterar i att de faktiskt gör det. Ångest är min arvedel (konsten att hantera sin rättning, del 1) - Robin Smith. Klockan är 03.28 och jag är vaken. Hjärtat klappar lite för fort, tankarna snurrar och jag kan varken somna om eller förmå mig att stiga upp och ta tag i det som håller mig vaken – rättningen.
Eller bedömning som vi väl väljer att kalla det idag. Alltså, jag har inte ångest över hur jag ska bedöma texterna eller hur jag pedagogiskt ska återkoppla till eleven. Det vet jag. Det kan jag. Källan till min oro och sömnbrist är frågan om hur jag ska HINNA göra det. Sist jag skrev lovade jag att vara konkret denna gång och att berätta hur jag försöker utveckla skrivandet hos mina elever trots att tiden är knapp, alltför knapp, för att ge återkoppling till varje elev på varje skrivuppgift. När Skolporten presenterade Marie Nordmarks avhandling om hur digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen började jag leta efter metoder för att på ett milt sätt tvinga eleverna att planera sina texter, skriva utkast och redigera dessa till färdiga och genomarbetade verk.
Relationen som pedagogisk urkraft (IV): En pressad lärare kan aldrig vara en bra lärare. I den här bloggserien har jag gjort en djupdykning i kognitionsforskning och utbildningspsykologi för att försöka spåra vilken roll relationen som koncept har på lärandet och lärares vardag. I del I beskrev jag hur viktig relationen mellan elev och lärare är för lärandet, och i del II hur vi i skolan ofta undviker en av relationens viktigaste komponenter - konflikten - och hur viktig akademisk konflikt är för elevers och lärares lärande.
I skolan finns dock fler relationer än bara den mellan lärare och elev, och i del III försökte jag beskriva hur viktig relationen mellan olika kunskap är för att verkligen förstå ett ämnesområde. I denna del - den fjärde i ordningen - återvänder jag till relationen mellan lärare och elev, men här med fokus på vilka hinder som finns för skapandet och upprätthållandet av hälsosamma relationer. Behovet av perspektivtagande och känslomässig kompetens hos läraren När det gäller trygghet och arbetsro är relationerna avgörande. Slutsats Referenser Obs! Språkutveckling so.docx. Språkutveckling no.docx. Jenny på Wendes: Att tydliggöra målet. Den sista tiden har jag funderat en del över hur jag med enkla medel ska kunna få eleverna att synliggöra sitt eget arbete. Jag vill att de ska känna ett ansvar över sin arbetsinsats och jag vill att de själva ska reflektera över vad de egentligen gör under en lektion i exempelvis svenska.
Jag är inte ensam om dessa tankar. Hattie skriver ju en del om mål och hur man kan tänka för att synliggöra lärandemålen i undervisningen i boken Synligt lärande för lärare (2012). Det gäller att försöka skapa en undervisning där eleverna utvecklas som ägare av den egna lärandeprocessen. Många framgångsrika elever äger ofta sin egen lärandeprocess. De har koll på vad som krävs av dem, hur de ska nå de uppsatta målen och de kan också reglera den egna arbetsinsatsen.
Idag började jag i min ena grupp. Eleverna skulle få använda lektionen till att läsa i sina romaner eller skriva sina romanredovisningar. Den blå post-it-lappen hade de framför sig på bordet under hela lektionen. Ett öppet brev till alla nya lärare – välkommen till denna termin! #flippatklassrum. Digitala arbetssätt i klassrummet. Fokus på undervisning. Ge plats för mer undervisning. Metoden ger elever ett rikare språk. Tydlig struktur skapar arbetsro. Hur gör en elev som lär sig mycket? En lärare vars elever lär sig mycket. Hur gör en elev som lär sig mycket? How to encourage students to read for pleasure: teachers share their top tips | Teacher-network. Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare. Gruppträning – boksamtal | Läsmuskler. Adventstips: Så här slipper du rätta! - Sara Bruun.
Arbetsro i klassen - Mia Kempe. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe. Tvärgruppsredovisningar är grejen!