background preloader

Vad är en bra lektion?

Vad är en bra lektion?
Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Kamrater kan hjälpa varandra"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five

BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp

En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!? På Unikum har jag flera stycken planeringar, men jag har bara visat en i klassrummet (hoppas inte min rektor läser detta…). Så i lördagskväll. Och vilken respons jag fick! Så nej, jag är inte helt nöjd med min LPP över Forntiden (även om jag har gjort om den utifrån förslagen jag fick), men formatet – seriformatet, det kommer jag att använda mig av igen!

pedagogisk planering School Leaders: Guiding Teachers into the Digital Age Image credit: iStockphoto We all know that leadership is important in education. Without strong leadership, education initiatives tend to crash and burn. This standard holds that leaders develop their own and others' capacity to learn and lead professional learning, advocate for it, provide support systems, and distribute leadership and responsibility for its effectiveness and results. I thought about this standard while reading a recent evaluation of an on-demand computer-based professional learning application. These results add to the evidence on the importance of leadership in professional learning and help combat the rhetoric that we don't know what effective professional learning is (we do). As we move deeper and deeper into the information age, more and more professional learning will occur digitally, and that professional learning will be more and more dedicated to digital learning for students. Klososky believes that school leaders need to become "technology masters."

Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning.

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” | Min undervisning I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning. THINK, PAIR, SHARE /EPA innebär att när en fråga ställs funderar alla elever tyst och enskilt en liten stund. Det är i sista steget jag ofta kombinerar teknikerna. Båda de här teknikerna är bra var och en för sig men jag tycker att maximal effekt får jag när de kombineras. Alla elever blir aktiva, alla måste tänka och berätta för någon vad de tänkt.

Digital Leaders – Why you need them in your school? (Plus a few tips on how to get started) | syded Students are curious. Without this curiosity, I don’t believe a Digital Leader programme would be so successful. Show them something they are interested in and they want to know more. A guide when using technology to support learningExponent of new and existing applicationsTrainer and supporter of school members including parental, teacher and student bodies The example below is taken from our 1:1 iPad initiative which serves to illustrate how crucial Digital Leaders will be to the success of the rollout. An iGenius in each class (responsible for communication with students and teachers alike)Four further Digital Leaders in each classGenius Bar run every lunchtime (in a very public space)Training every Friday lunchtime given to Digital Leaders to support their developmentEdmodo group for communication, sharing good practice and new ideas Students submit a 30 second presentation to a panel of interviewers. Train your Digital Leaders to be masters of workflow. Like this: Like Loading...

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Eftersom strukturen ser ut så här är eleverna inkörda på den och det går inte åt någon spilltid för övergångar mellan aktiviteter. Detta tips är ett exempel på hur det kan se ut för att variera innehållet i en lektion i syfte att inkludera mera.

Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi Frågebank för att ta fram belägg för levers prestationer

Related: