background preloader

Vad är en bra lektion?

Vad är en bra lektion?
Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Men höga krav och förväntningar är inte tillräckliga i sig, utan måste anpassas till sammanhanget och individerna.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/elevperspektiv/tiofragorochsvar/vadarenbralektion.5.6b01f00013ccddfd2b862.html

Related:  Bedömning för lärandePedagogisk planeringPlaneringUndervisningFormativt lärande

BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning.

En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig.

Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem” Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om?

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.

Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelseJu mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Eleverna ska veta vad som förväntas av dem, vad de har lyckats med, vad som kan utvecklas och hur de kan uppnå lärandemålen.

Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. I kapitel 2 diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen.

Samarbete kan vara väldigt många saker Vi konstruerar ofta samarbeten. Sätter ihop grupper. Men samarbeten äger rum ständigt. Det kan vara en elev som frågar en annan elev och så är samarbetet möjligt. Samarbete kan givetvis vara något läraren iscensätter och får elever att arbeta ihop. Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

Matematik Jag har under flera år använt mig av pedagogiska planeringar bland annat i matematik med mina elever i åk 1-3. För att eleverna ska få öva på att självvärdera sig samt se progression i lärandet har jag som stöd haft matriser med till varje planering. Dessa har varit väldigt konkreta så att eleverna redan från början förstår och kan ta ställning till vad de tycker att de kan. Istället för att ha en lång planering har jag valt att göra många kortare för att de hela tiden ska kännas aktuella och eleverna har koll på vad som förväntas av dem. Matriserna har vi använt när vi har börjat ett område och när vi slutat. Stjärna på bedömning Hennes bedömningsblogg är uppskattad av skolfolk över hela landet. Sammanfattningen av läroplanen hon varit med och tagit fram, är öppnad 100 000 gånger. FoU-samordnaren Pernilla Lundgren beskrivs som en stjärna på området bedömning och liknar sig vid fantasidjuret skvadern – med ena benet i forskningen och det andra i lärarverkligheten. "Skolnörd med fokus på bedömning. Algdoktor med rätt att dyka.

Digital pedagogisk planering Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått. Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar.

Matriser Matriser är ett kraftfullt verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika kvalitativa nivåer som utvecklingen visar sig på. Om de olika kvalitativa nivåerna är uttryckta på ett sätt så att eleverna förstår dessa, kan matriser också användas för elevernas självbedömning av sin egen och andra elevers kunskapsutveckling. På den här sidan visas hur man kan bygga upp en generell matris för bedömning av elevers kunskaper.

Related: