Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five
BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp
pedagogisk planering School Leaders: Guiding Teachers into the Digital Age Image credit: iStockphoto We all know that leadership is important in education. Without strong leadership, education initiatives tend to crash and burn. This standard holds that leaders develop their own and others' capacity to learn and lead professional learning, advocate for it, provide support systems, and distribute leadership and responsibility for its effectiveness and results. I thought about this standard while reading a recent evaluation of an on-demand computer-based professional learning application. These results add to the evidence on the importance of leadership in professional learning and help combat the rhetoric that we don't know what effective professional learning is (we do). As we move deeper and deeper into the information age, more and more professional learning will occur digitally, and that professional learning will be more and more dedicated to digital learning for students. Klososky believes that school leaders need to become "technology masters."
Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”
Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning.
Digital Leaders – Why you need them in your school? (Plus a few tips on how to get started) | syded Students are curious. Without this curiosity, I don’t believe a Digital Leader programme would be so successful. Show them something they are interested in and they want to know more. A guide when using technology to support learningExponent of new and existing applicationsTrainer and supporter of school members including parental, teacher and student bodies The example below is taken from our 1:1 iPad initiative which serves to illustrate how crucial Digital Leaders will be to the success of the rollout. An iGenius in each class (responsible for communication with students and teachers alike)Four further Digital Leaders in each classGenius Bar run every lunchtime (in a very public space)Training every Friday lunchtime given to Digital Leaders to support their developmentEdmodo group for communication, sharing good practice and new ideas Students submit a 30 second presentation to a panel of interviewers. Train your Digital Leaders to be masters of workflow. Like this: Like Loading...
Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Eftersom strukturen ser ut så här är eleverna inkörda på den och det går inte åt någon spilltid för övergångar mellan aktiviteter. Detta tips är ett exempel på hur det kan se ut för att variera innehållet i en lektion i syfte att inkludera mera.
Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi Särbegåvade barn får ofta problem i skolan Rasmus Pedersen hade ofta problem när han var mindre. Han lärde sig läsa snabbt men var inte glad på dagis. – När han var 5 år så sa han att han inte ville leva längre. Han hade inga kompisar och inte kul på dagis, säger Rasmus mamma Jessica Pedersen. Det startades en utredning vid elevhälsan - och där föll bitarna på plats - det var inte adhd eller någon annan diagnos. Vid elevhälsan i Rättvik har psykologen Anita Kullander specialiserat sig på barn med särbegåvning. Några regelrätta intelligenstest görs inte, men däremot genomförs andra tester och intervjuer med barnen. Svårt med upprepningar Det är till exempel ganska vanligt att barnen inte gör läxor eftersom de redan tycker att de kan det som efterfrågas. Anita Kullander berättar att det är ganska vanligt i yngre åldrar att barn agerar lärare, och vill hjälpa sina kamrater. Psykolog: Många mobbas Ofta vill barnet inte skylta med sig begåvning. Får extrauppgifter För Rasmus Pedersen har det blivit bättre.
En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.
Skolutveckling | Framtidens skola Umeå universitet Centrum för skolledarutveckling Rektorsprogrammet, Kurs 3 Resan mot den omdefinierade skolan – Pedagogiken i fokus i en digital miljö Strategier för verksamhetsutveckling och utveckling av lärandet på Magnarps skola, Ängelholms kommun 2011-2014 Fredrik Andersson RP 09:4 fredrik.andersson@engelholm.se Innehållsförteckning Introduktion……………………………………………………………………………………………2 Teoretisk modell……………..………………………………………………………………………2 Verksamhetens uppdrag, mål och styrdokument……….………………………….…..5 Forskning och litteratur…………………………………………………………………………..7 Nulägesanalys av verksamheten ur ett organisationsperspektiv………………….10 Mål och vision………………………………………………………………………………………..12 Strategier……………………………………………………………………………………………….13 Analys och slutsatser……………………………………………………………………….……..18 Referenslista……………………………………………………………………………………………….19 Introduktion Magnarps skola är en kommunal F-9 skola belägen i det nordvästra hörnet av Ängelholms kommun. Teoretisk modell Verksamhetens uppdrag, mål och styrdokument