background preloader

Pedagogik

Facebook Twitter

Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor.

Feta öppna frågor

De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Jag kommer publicera feta frågor kopplade till Lgr 11. Varför blev London en stor stad och inte Svindon? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vet du var någonstans i texten du får svårigheter?

Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Öppna frågor. Juli 2013. Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund (2009) Natur och Kultur I det vidgade lärarrummet på twitter fick jag flera boktips i början av sommaren.

juli 2013

En svensklärare på Östra real i Stockholm som jag följer och inspireras av fotograferade en bokhög inför sommarlovet. Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westholm var en av böckerna. "Jag börjar där", tänkte jag, gick till biblioteket och lånade boken. Jag startade läsningen och var fast. Westlund skriver om hur vi lärare kan undervisa för att utveckla eleverna till skickliga och goda läsare. Forskare har kommit fram till att elevernas läsförståelse kontrolleras regelbundet på olika sätt i undervisningen men att lärare inte lägger tillräckligt stor vikt vid att utveckla läsförmågan. Direktundervisning i lässtrategier Barbro Westlund är lärarutbildare och verksam vid Stockholmsundiversitet. Metakognitionens betydelse Metakognitionens betydelse när det gäller att utveckla lässtrategier är viktig.

Olika lässtrategier 1. 2. Om Anna och hennes tankar. Vem är Anna Kaya?

Om Anna och hennes tankar

Jag är en lärare som brinner för språkutveckling och då framför allt språkutveckling för barn, ungdomar och vuxna med svenska som sitt andra (eller tredje eller fjärde) språk. Jag arbetar just nu halvtid som svenska som andraspråkslärare på Norrbackaskolan i Sigtuna kommun. Jag har länge arbetat med de elever som är helt nya i Sverige, de som vi kallar nyanlända elever. Jag arbetar även halvtid som webbredaktör på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Jag brinner även för skolfrågor överlag och försöker på alla sätt jag kan att bidra till en bättre svensk skola. Vill du nå mig hittar du mig på twitter @Anna_Kaya eller på facebook.com/KayaAnna. Så, vem är jag och varför jobbar jag med det jag gör? Ända sedan jag gick på gymnasiet och arbetade extra i en förskola där i stort sett alla barn hade en mångkulturell bakgrund har jag vetat att jag ska arbeta med flerspråkiga och mångkulturella barn. Sitter svenskheten i utseendet?

Välkommen! Läs- och skrivundervisning. Start-och-igc3a5ngsc3a4tting-c2a0av-lektioner-1.png (PNG Image, 1588 × 2246 pixels) - Scaled (44%) Formativ bedömning stärker matten. "Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning". Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning"

Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola. 007a Lärande bedömning - på riktigt. Framgång i undervisningen.

Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning.

Framgång i undervisningen

En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. Vår undervisning bör utmana våra elever och vi måste ha höga förväntningar på dem och känna tillit till deras kapacitet och detta kommer att leda till att vi förstärker deras motivation och självförtroende att klara av uppsatta mål. 2. 3. 4. 5.

Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad. Därför är formativ bedömning avgörande för framtiden.