background preloader

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning
För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Related:  School

Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. – Rektorn har nu fått ett verktyg för att diskutera pedagogik, säger Wern Palmius, och tillägger att det även blir specialpedagogernas uppgift att ta reda på om undervisningen bedrivs på ett sätt så att alla elever kan ta till sig den. – De kostar möjligen en ny vana.

Klara Skivan - ett arbetssätt för skolan. : Rapport från ett utvecklingsprojekt i hem- och konsumentkunskap. diva-portal.org Digitala Vetenskapliga Arkivet Simple search Advanced search - Research publicationsAdvanced search - Student thesesStatistics EnglishSvenskaNorsk Klara Skivan - ett arbetssätt för skolan.: Rapport från ett utveckl... CiteExportLink to record Permanent link Direct link Cite Citation style More styles Language More languages Output format Klara Skivan - ett arbetssätt för skolan.: Rapport från ett utvecklingsprojekt i hem- och konsumentkunskap. Hjälmeskog, Karin Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. 2004 (Swedish)Report (Other academic) Place, publisher, year, edition, pages Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning , 2004. Series Rapport från Institutionen för lärarutbildning ; 31 Identifiers URN: urn:nbn:se:uu:diva-144423OAI: oai:DiVA.org:uu-144423DiVA, id: diva2:393298 Open Access in DiVA Search in DiVA

Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än…. Tydlighet är grunden för effektivt lärande har debatterats under lång tid. Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vissa lärare tenderar att sysselsätta eleverna snarare än att ge dem utmanande uppgifter, visar Hermine Marshall i In Pursuit of Learning-oriented Classrooms. Två av mina egna rapporter analyserar hur lärarens sätt att hålla ordning påverkar kvaliteten på lärandet. När undervisningen är lärarstyrd men systemet är otydligt blir oordning och osäkerhet följden. – God morgon! – … 4, 5, 6, 7, 8, 9 fortsätter eleverna medan Jessica går ut för att hämta elever som saknas. – Sch … säger Jessica när hon återvänder. – Tyst, nu ska vi börja lektionen. – Jag trodde vi hade börjat! – Tråkigt. – Tyst Philip, var snäll och flytta tillbaka till ringen! Jessica pekar på hans plats. Samtidigt som Jessica hämtar elever måste hon se till att det inte uppstår oordning. – Den suger.

English Worksheets Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. En välplanerad lektion har också ofta EN elev i fokus. Om vi nu tänker att läroplanen faktiskt är styrande i bemärkelsen att den visar vägen till det ideala i en lärandesituation så blir planeringen eller förberedelserna inför lektionen/lektionerna annorlunda. Om man jobbar i 1:1-baserad undervisning finns det en hel del fallgropar. David Thornburg har kategoriserat olika lärandesituationer och kallar dem för watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire.

Lärande 2.0 I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva? Egentligen är det här inget inlägg tänkt som en replik till Fredriks inlägg. Tillbaka till klassrummet. För eleverna blir det konkret när de har kort att fysiskt kunna flytta runt och placera ”i ordning”, allt eftersom diskussionen fortlöper. Diskussionen fortsätter… Teknik när den utnyttjas på helt rätt sätt i undervisningen!

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP - PDF Gratis nedladdning 2 En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 4 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström 5 Den västsvenska SOM-undersökningen Sedan 1992 Göteborgsregionen Sedan 1998 Västra Götalands län Urval på 6 personer Ca 5% svarsfrekvens 6 Innehållsöversikt, den västsvenska SOM-undersökningen 216 Nyheter & medier Politik & demokrati Västra Götaland Trafik & kommunikationer Offentlig service Intressen, aktiviteter & värderingar Hälsa & relationer Boende Arbetsliv Bakgrund 7 Fältarbete 216 Första kontakten September Aviseringskort Tackkort Telefon-påminnelser + Postal uppföljning SMS Postal uppföljning Påminnelse Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webalternativ Telefonpåminnelser + Postal uppföljning Bortfalls-enkät Februari Fältstopp 8 Svarsfrekvens netto, den västsvenska SOMundersökningen (procent) 15 Politiskt deltagande i olika grupper, 216 (procent) Samtliga år 3-49 år 5-64 år år Låg utb.

arskursplaneringar_0 Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera Vika anpassningar brukar du göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?

Related: