background preloader

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning
För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Inte genast behöver vi berätta om vad allt ska syfta till.

http://korlingsord.se/archives/30953

Related:  Organisera i klassrummetKlassrummetPlaneringPedagogik

Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror Det är lönsamt att vara snäll som chef. Både väl­befinnandet och effektiviteten ökar. Det menar forskaren Daniel E Martin, professor på Stanfords center för altruism och medkänsla, och som just nu reser världen över och föreläser om ”compassion leadership”. Det är en ständig stress att flyga för Ryanair och det finns en skrämselkultur inom bolaget. Det får massor med effekter, bland annat att man inte sjukskriver sig när man är sjuk eftersom man dels inte får lön, dels riskerar att få sparken om man är sjuk mer än någon enstaka gång.” Så sa en anonym pilot till tidningen Södermanlands nyheter i augusti i år.

Samarbete kan vara väldigt många saker Vi konstruerar ofta samarbeten. Sätter ihop grupper. Men samarbeten äger rum ständigt. Det kan vara en elev som frågar en annan elev och så är samarbetet möjligt. Att planera eller inte – är det ens en fråga? Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning. Nu reder vi ut det. 1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 )

Lärande 2.0 I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva?

Att förbereda för lektionen i klassrummet Då jag förbereder mina möten med elever, lärarkandidater eller lärare jag håller seminarier för brukar jag göra en klassrumspromenad. Då gör jag detta: ställer i ordning bord och stolar så att de håller en linje, håller ihop, ställer in stolar, tar ned stolar från bord, gör linjerna vilsamma.

Klassrumsmöblering – rummets berättelse Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Notera – ett sätt att öka kvaliteten Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet. Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. Även om jag fortfarande kommer ut med ett tomt block då då. På lektionen jag ska beskriva skulle min årskurs ett pynta klassrummet. Varför skulle vi göra det? Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen?

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt?Från hur många platser undervisar jag som lärare?

Related: