Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt?

Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna. En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant. Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska. Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars Fejkade sidor Guider i filmformat Hur man kollar upp ett inlägg:

http://lrbloggar.se/annikasjodahl/hur-kan-man-arbeta-med-kallkritik-pa-ett-elevnara-och-konkret-satt/

Related: I klassrummet • la_profesora

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.”

Framåtsyftande återkoppling för att äga sitt eget lärande Hur återkopplar du dina elevers förmågor så de kan utveckla dem bäst? Här resonerar jag kring hur eleven kan äga rätten till eget lärande om vi fokuserar på lektionernas görande och lärande och att eleven ska veta om detta och planera för sina egna utvecklingssamtal. I inlägget finner du ett dokument där jag har förslag på göranden så att förmågorna kan utvecklas snarare än bara dokumenteras för lärarens bedömning vilket jag tror är ganska vanligt. Som en del av formativ bedömning behöver man ge återkoppling som för utvecklingen framåt. Detta kan ibland vara svårt att komma igång med och även komma på vad man kan återkoppla så man är både konkret och rimlig. Vi har under terminens första veckor kartlagt våra elevers förmågor i både svenska och engelska – det vill säga tagit fram belägg för var de befinner sig.

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet. Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering. Karusellen – ett sätt att få överblick Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor.

Krämig pasta med scampi & vitlök Pasta med scampi, vitlök, grädde, vitt vin, parmesan och persilja. Alltså, behöver jag ens nämna hur gott det här är?! Ni måste testa! Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”. Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven). Innehållet har dock ett helt annat sikte.

Bra och mindre bra bröd (+ recept på nyttigt och gott proteinbröd) ‹ Mamma.fit Vi svenskar trampar lätt runt i det här smörgåsträsket. Att bre sig en smörgås är något som alla har tid med. Lek med tanken att du tar dig två skivor av limpan ”Lingongrova” som ändå sägs vara ett ”bra” bröd, det är ju ganska mörkt? Men låt dig inte luras. Läser man på innehållsförteckningen så står lingon bland de sista ingredienserna och motsvarar ENDAST 2%. 6 hjärnknep till dina elever 1. Regelbunden fysisk träning. Hjärnan behöver mycket blod för att må bra, träning ger den bästa blodcirkulationen.