"Alla lärare är inte bra"

Powerpoint-bilden av en milt leende Jesus glider långsamt över i ett annat ansikte – John Hatties – när superpedagogen skrattande äntrar scenen. Han är så mycket av en kändis som är möjligt i pedagogikkretsar; det går inte att pressa in fler lyssnare i salen ens med skohorn, han hinner bara ge en intervju och han omges av ett helt team med pressfolk och planerare. Men framför allt har den nya zeeländska pedagogikforskaren, nu professor vid Melbournes universitet i Australien, vänt upp och ner på vad som är rätt och fel kring skolresultat. Att säga att han provocerar är en underdrift. – Vem tror att klassens storlek påverkar lärandet? Närmare 95 procent av salens händer, tillhörande lärare och skolledare i Stockholmsregionen, åker i luften. Svaret: ja, det påverkar – men mycket lite. – Varför är påverkan så liten när du känner att du skulle kunna göra så mycket bättre i en mindre klass? – Det går alltid att hitta bevis på att något fungerar. – Det är irrelevant. Mer om skolvalet

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Ju mer kollektivt vi planerar desto troligare är det att vi förutsätter att allt ska funka som vi tänker oss och då riskerar de problem som uppstår att tillskrivas eleven och inte situationen. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner:

Motivationsvideon hela världen talar om just nu Vad kan en skäggig komiker från Australien lära dig om livet? Väldigt mycket, uppenbarligen. Videoupptagningen av Tim Minchins föredrag har spridit sig som en löpeld över världen och kallats det bästa motivationstalet du någonsin kommer höra. Se det här. När detta skrivs har den visats över 1,2 miljoner gånger, videon på Tim Minchins anförande vid University of Western Australia. I sitt tal, som hyllas i olika internetforum över hela världen, delar Minchin med sig av nio inspirerande, underhållande och träffsäkra tips om livet. Nedan återfinner du en sammanfattning (scrolla ner för att se videon i sin helhet): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Se talet i sin helhet nedan.

Eberhard: "Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa" Vi lever i världens mest annorlunda land. Ett land där man helt enkelt inte får lov att vara en auktoritet. Det har gett avtryck bland annat i svenska elevers skolresultat. Pisa-rapporten visar också att svenska elever är dåliga på kunskaper men bra på att ställa till oreda. För att vända utvecklingen behöver den bakomliggande kulturen förändras som gör detta möjligt, skriver David Eberhard. Sverige har än en gång lyckats med konststycket att rasa ytterligare flera steg i den internationella skoljämförelsestudien Pisa. x Läs också: Fem frågor till David Eberhard Som man kunde läsa i pedagogikprofessor Lars Henric Ekstrands artikel i GP den 8 december har svenska skolan länge varit på glid. Den så kallade flumskolan med problembaserad inlärning och grupparbeten, i stället för kunskapsfokus och färdighetsträning, har varit förödande för kvaliteten. Det är inte konstigt att barn inte lär sig saker när det inte finns något krav på att de ska göra det och då nyttan inte är uppenbar.

”Flumskolan är inte på tillbakagång – svensk skola drar bildning i smutsen” Under åren som lärare har jag ofta befunnit mig i diskussioner om vad som är viktigt för elever att "lära sig" eller "ha förmåga att utföra". Men oförglömlig var stunden i aulan i våras då inhyrd föreläsare förklarade för oss att faktakunskap nu är oviktig då fakta kan hittas på nätet. Det som är viktigt att lära elever idag, är förmåga att resonera. Enligt modepedagogiken Bedömning för lärande (BFL) ska vi lärare bedöma elevers ”lärandeprocess” snarare än befintliga kunskaper. Jag blev less av resonemanget, då jag är en av de lärare som anser att kunskap, eller bildning, är eftersträvansvärt i sig, och jag undrade för mig själv om mina förvärvade akademiska ämneskunskaper var bortkastade i arbetet som lärare. Det skulle inte bli enda gången som jag kände mig kränkt av dylika resonemang, då gränsen för "resonemang" passerats, och gjorts till "vedertagen sanning" av den elit av BFL-anhängare som styr den pedagogiska metodiken inom de svenska skolorna. Kunskap är makt. Jenny Svenssen