background preloader

Källkritik - exempel webbsidor

Källkritik - exempel webbsidor
Här hittar du exempel på webbsidor, till exempel fejksidor eller fejkade bloggar, källkritiska experiment och annat som kan användas i skolans diskussioner om källkritik! Lämpliga frågor att ställa till materialet hittar du i Kolla källans lathund. Se också Källkritik - filmer, IKT-sidas länklista sammanställd av Tove Andersson och Metros Viralgranskaren. Riktigtsant.seElever i sexan på Årstaskolan i Stockholm får träna källkritik genom attskapa hemsidor med påhittad fakta, men skrivet och paketerat på ett så trovärdigt sätt som möjligt, så att folk ska tro på det. Luriga webbsidor / fejkade webbsidor och fejkbloggar (mockbloggar) och källkritiska experiment Samlingar av luriga webbsidor och mediaskrönor Snopes. Fake websites or spoof websites. Webbsidor att jämföra - avsändare?

Nu lanserar Metro Lilla Viralgranskaren för skolelever | Metro – Vi ville bidra med nåt konkret för den lärare som hela tiden hör att det är så viktigt att eleverna får lära sig källkritik i skolan, men som kanske inte riktigt vet i vilken ände man ska börja, säger Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson. – Och för den lärare som är lite osäker på hur man egentligen gör när man viralgranskar så finns ett helt kapitel om det. Viralgranskaren och Nätsmarta har gjort en film som baseras på en satirisk artikel i tidningen Svensk jakt. Filmen heter “Hajen som blev viral” och kan vara en start för samtal med också ganska unga elever om vikten av att vara källkritisk. LADDA NER: Här hittar du skolmaterialet! För de lite yngre barnen finns även en skolplansch som Viralgranskaren och Nätsmarta tagit fram ihop med Bamse. – Bamse har ju redan gjort en utmärkt tidning om källkritik som släpptes i februari. LÄS MER: Så här följer du Källkritikens dag med din skola – I stället för förbud är det bättre att lära eleverna ett ansvarsfullt förhållningssätt.

Kolla källans wiki - home Historiepratarna | En podcast om människans historia. Berättad av och för elever! Inga vetenskapliga belägg för chemtrails | SMHI Kondensationsstrimmor, eller kort k-strimmor, beaktas inom meteorologin som moln. Moln har betydelse för klimatet, liksom flygtrafiken som släpper ut växthusgaser. Klimatet och dess variationer övervakas av SMHI. Det finns en del personer som anser att dessa k-strimmor är storskaliga utsläpp av ämnen från flygplan, med en medveten avsikt att i hemlighet påverka människor, påverka radiotrafiken och påverka klimatet eller vädret. När det gäller existensen av chemtrails, finns inga belägg från vetenskap eller myndigheter, varken svenska eller utländska, som kommit till SMHIs kännedom. Det har dock funnits vissa försök att påverka nederbörden lokalt (se artikeln "Kan man skapa väder?"). Om någon medvetet och utan tillstånd via flygplan sprutar ut kemikalier över Sverige så är det i första hand en fråga för polis och luftfartsmyndigheter. Kondensationsstrimmor Allt sedan flygets barndom har man noterat att det ibland bildas k-strimmor (eng. condensation trails, contrails) av avgaserna.

Källkritik för år 4-5 - Prezi digisammontakojat-sv.pdf Vättern Människorna har alltid tyckt, att det varit något mystiskt över Vättern. Man har bland annat undrat mycket över hur den ovanligt djupa sjön har uppkommit, och varför den har fått namnet Vättern. Därför har det uppstått många sagor och sägner om denna sjö. Det var en gång för länge sedan en gammal jätte, som höll på att plöja, berättas det. Han började uppe i Närke, och så plöjde han upp en djup och bred fåra ända ner till smålandskanten. När han hunnit dit, blev han missnöjd med plöjningen, och i förargelsen grep han plogtiltan och kastade ut den i Östersjön. En annan saga berättar, att förr i världen fanns det en stor och vacker dal, där nu Vättern ligger. Efter en tid hemförde Vise en skön prinsessa som sin gemål och byggde sig ett eget slott. Men drottningen hade en god vän, en kringvandrande sångare, som hette Atle. Vättern i verkligheten Tänk dig, att du kliver in i en helikopter på hjässan av Omberg! Vi låter helikoptern sätta fart och styra söderut längs Vätterns östra strand.

Nu har Stefan Löfven bestämt sig: svetsning blir obligatoriskt ämne i skolan Svetsarstatsministern vill att Sveriges barn ska följa i hans fotspår – nu blir svetsning ett huvudämne av samma dignitet som tex. Matte, Engelska och NO. Skolfrågan har länge hamnat i skymundan i Svensk politik – den heta flyktingfrågan har dominerat nästan varje debatt sedan sommaren och har präglat hela hösten ur ett politiskt perspektiv. Men nu vill Stefan Löfven blåsa liv i barnens framtid igen – och han gör det på ett minst sagt kontroversiellt sätt. Under en pressträff på Rosenbad tidigt imorse kungjorde Löfven en reform som kommer att träda i kraft i början av nästa skolår. Detta är vad han hade att säga: ”I sådana här mörka tider är det viktigt att ge barnen hopp. Skolreformen har redan mött stor kritik, inte minst från högerkanten. ”Detta är vansinne! Hur reformen fungerar i praktiken återstår att se, men en sak är säker, en het debatt är stundande. För att diskutera Stefan Löfvens reform, skriv under hashtaggen #SvetsarSkolan . Comments comments

Upplägg källkritik med länkar ~ Skolbibliotek Växjö Rebecca på Högstorpskolan och Fagrabäckskolan berättade om hur hon arbetar med informationskompetens för åk 6-7. Hon började med en inventering av klassens informationskompetens genom övningen "Sätt fingret på klassens källkunskap" från Det är bara att googla. Hon fortsatte sedan med två olika presentationer som hon fått från föräldralediga skolbibliotekarien Emma, men som sedan byggts vidare på och anpassats. I årskurs 6 använde Rebecca en Powerpoint och i årskurs 7 en Prezi. Efter det fick eleverna applicera kunskaperna från genomgången i en uppgift som byggde på Mediekompass "Vad i medierna kan man lita på?" Ett tips som framkom var också att använda Metros Viralgranskaren för att få färska uppslag kring arbete med källkritik.

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Undervisning i läsförståelse skiljer sig från vanlig läsundervisning till en stor del. Eleverna skall bli medvetna om hur de förstårEleverna skall lära sig strategier tillsammansEleverna skall lära sig använda grafiska representationer av texten för att underlätta förståelsenEleverna skall få direkt feedback på de frågor läraren ställerEleverna skall själv formulera frågorEleverna skall lära sig använda strukturen i en berättelseEleverna skall kunna förklara vad de lästEleverna skall kunna integrera idéer och generalisera från textinformationen Läsförståelse sker på fyra olika nivåer. att hitta och återberätta direkt uttryckt information. För svaga läsare skall det alltid finnas lättlästa texter tillhands.

Related: