background preloader

Tänk på det här på internet! - KP-webben

Tänk på det här på internet! - KP-webben
När du berättar om dig självVar försiktig när du lämnar ut personlig information på internet. Personlig information är till exempel ditt riktiga namn, e-post, msn, telefonnummer, namnet på din skola eller din adress. Du vet aldrig vem som ser det du skrivit. När du lägger upp bilder En bild som läggs upp på internet kan vara väldigt svår att bli av med. Vem som helst kan ju ladda ner bilden och sprida den vidare. Lägg därför bara upp bilder som det inte gör något att alla kan se. Om du vill lägga upp en bild på någon annan måste du också alltid fråga om lov. Om du ska träffa någon i verkligheten som du bara har träffat på internet På internet kan du bli kompis med människor från hela jorden. Om du ska träffa någon i verklightetet som du bara har träffat på internet ska du alltid ta med dig en vuxen eller en kompis. När du får information från nätet Det finns fantastiskt mycket information på internet, men tyvärr är inte allting sant. Var inte rädd att för anmäla!

Dömd i Instagram-målet ber om ursäkt - Göteborg Den 15-åriga flicka, som nyligen dömdes i det så kallade Instagrammålet, ber alla om ursäkt. Med tanke på det höga skadeståndet, anser hon att hennes liv redan är över – men det finns också en förhoppning om en ändring i hovrätten. Här är brevet från 15-åringen. Den unga tjejen från Göteborg har mailat GP för att få ut sin version av det inträffade. Även hennes mamma har godkänt en publicering. Flickan vill i övrigt inte låta sig intervjuas, utan säger att det hon har att säga framgår av följande rader: "Jag, 15-åringen som har dömts skyldig i Instagram-målet, har sett och hört allas känslor och åsikter. Målsägarna har full rätt att vara upprörda men jag vill verkligen få fram att vi inte har skrivit något själva om dem. Jag erkänner att jag har gjort ett stort misstag som många har lidit av och ber så mycket om ursäkt för det som har hänt. Jag ångrar mig och om jag kunde gå tillbaka skulle jag göra det ogjort. GP har pratat med 15-åringens advokat Rickard Axelsson.

Lilla Aktuellt (Du har väl inte missat vår sändningstid? Kl 10 i svtplay - och kl 14.30 i Barnkanalen) Kriminella gäng I Sverige, precis som i alla världens länder, finns kriminella gäng. Den senaste tiden har det pratats mycket om de brott som kriminella gäng gör, bland annat att de skjuter varandra. Är det tryggt där ni bor? Fabriken i Bjuv I samhället Bjuv i Skåne ska en fabrik stängas. Vad tycker ni om det här? Talang Vi har i Lilla Aktuellt snackat en del om talang i veckan, utifrån de här frågorna: Vad är du bra på? Vad är en talang? Frågor till Lilla Aktuellt Skola 10 mars 2017 Många ringer om psykisk ohälsa Till organisationen Bris, barnens rätt i samhället, kan man ringa, mejla och chatta om man tycker något är jobbigt eller om man går och tänker och grubblar. - Vet du vad som menas med psykisk ohälsa? - Vad tänker du när Benthe, "TheBentish", beskriver hur det kan vara att ha ångest och må dåligt inom sig? - Har du koll på Bris? - Vilka pratar du med om något känns jobbigt? - Behövs en kvinnodag?

Säker på nätet? En trettonåriga flicka från Kumla tog nyligen sitt liv. Först pratades det om nätmobbning. Kort därefter greps en nätpedofil. Vad gör de unga på nätet? Kan föräldrar hindra dem från råka illa ut? På TV, i radio och i tidningar har det den senaste tiden skrivits mycket om de faror som lurar nätet. Nätet är en del av samhället och sociala medier som Facebook, Instagram, Tumblr och Twitter är självklarheter för ungdomar. Att Mobbning och grooming förekommer och att unga tonårsflickor råkar illa ut har även satt sina spår i ungdomsromaner. Några tips på böcker Länkar: Surfa lugnt Surfa Lugnt vill ta vara på allt positivt som finns i ungas internetanvändande och samtidigt ge vuxna mer kunskap att hantera fallgropar på nätet som till exempel mobbning och integritetsfrågor. Bilder: Flicka med dator (foto: Len-k-a, stock.xchng). Fler böcker

Förskoleburken: Samlingsidéer (Jag har även lagt till en etikett som heter tips till samlingen där jag kommer stoppa inlägg som kan inspirera till aktiviteter i samlingen.) Vad har man samlingen till? Detta varierar ju runt förskolorna, men ofta är det just om att träffas, samla ihop sig och göra något gemensamt. Huvudsaken är att det är trevlig och roligt! Räkna barnen – vilka är här, borta? Man kan göra en aktivitet vid “uppropet” t ex att alla får lägga varsin kloss så att man bygger ett torn tillsammans(räkna sedan klossarna=antal barn!). Lägga en sten i månadsburken Dra av ett blad i kalendern och kolla vilken månad, veckodag, datum och namnsdag (som ju är roligast) Ha en talsten som får gå runt och så får barnen berätta något (enligt instruktion, typ vad de gjort i helgen, eller helt valfritt) Besluta om saker : rösta och diskutera Prata om vilka regler ni har på förskolan Berätta för/förbered barnen på något som kommer hända på förskolan Prata om årstidstecken/senaste gången ni var i skogen! Sjunga! Läs ramsor.

Allt fler ungdomar mobbas i sociala medier Allt fler flickor i årskurs nio uppger att de mobbas och trakasseras via internet eller mobil­telefonen. Det framgår av färska enkätsiffror från Stockholm som DN tagit del av. Och mobbningen tar inte sommarlov, varnar experterna. 13 procent av flickorna i årskurs nio i Stockholms stad uppger att de under det senaste läsåret har mobbats eller trakasserats via internet ­eller sms/mms. Andelen pojkar i årskurs två i gymnasiet som säger sig ha upplevt mobbning i digitala medier ökar också, från 4 procent år 2008 till 7 procent i år. I en rikstäckande enkät som organisationen Friends lät göra tidigare i år uppger en av tre ungdomar i åldern 13–16 år att de under det senaste året har kränkts av någon via mobil, dator eller surfplatta. Organisationer som arbetar med unga pekar också på att mobbningen inte på något sätt tar sommarlov när skolan gör det. – Går mobbningen att knyta till skolan har skolan ett ansvar. – Det börjar i skolan och fortsätter på nätet. – Men det är vår sak, kände jag.

Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.

Näthatet tar inte sommarlov – sjätte podden från No Hate om vad föräldrar kan göra Nu börjar sommarlovet – en härlig tid med ledighet, men också en tid då många barn spenderar mer tid framför datorn och kanske mår dåligt. Vad kan man som förälder göra om ens barn blir kränkt på internet? Hur får man som förälder reda på om det händer? I den sista podden för säsongen från No Hate Speech Movement står föräldrarna i fokus. Måste man vara internetproffs för att förstå vad ens barn är med om? Gäster i studion är Jonas Söderlund från Bris, Nicklas af Ekenstam, IT-konsult och förälder samt Johnny Lindqvist, expert på barn och internet samt projektledare för No Hate Speech Movement. Liksom i de tidigare poddarna leder Malin Triumf ett samtal med vuxna experter som kommer med råd och tips, vilket följs av en ungdomspanel, ledd av Kristoffer Triumf, som ger sin syn på diskussionen och bemöter de vuxna experternas uttalanden. No Hate Speech Movement har under våren släppt en temapodd varannan vecka.

Utvecklingssamtal Sökis.se Bokstaven Ää! | Annas Klassrum Den här veckan är bokstaven Ää i fokus. Passar bra då älgjakten drar igång denna vecka. Vi låter därmed hela veckan inspireras av vår bokstav och älgjakten! Vi har även hunnit med lite älgjakt i skogen precis utanför skolgården. Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!

lararmalin

Related: