background preloader

Hitta fria texter

Hitta fria texter
I det här inlägget i Kolla källans idélåda tittar gymnasielärare Filippa Mannerheim närmare på några textarkiv som du och dina elever kan ha användning av. Många av texterna är helt fria att använda, medan andra fortfarande är skyddade av upphovsrätt. Filippa beskriver de olika arkiven, hur texterna får användas och ger också några praktiska tips på användning. Wikipedia Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som skapas av sina användare. Alla kan skriva och redigera artiklarna och alla ändringar som görs listas på förstasidan under rubriken Senaste ändringarna, vilket innebär att den som vill kan följa dem och kontrollera vad som händer med dem. All text på Wikipedia ligger under Creative Commons-licensen CC-BY-SA, vilket betyder att du får använda och sprida materialet fritt, även kommersiellt, utan att fråga om lov. Det allra bästa sättet att få sina elever att förstå Wikipedia rent källkritiskt är att jobba aktivt mot och med uppslagsverket i sin egen ämnesundervisning. Related:  LitteraturpetradahlqvistLäsa

Språkförhållanden i Norden, Svenska 2 | Lejonet och räven Mina elever hade just avslutat läsning av Kejsaren av Portugallien och en period av undersökning av stilmedel i lyrik med Frödingdikter som exempel när det var dags för detta avsnitt i kursen. En naturlig ”övergång” från vårt litteraturorienterade avsnitt till nästa mer språkorienterade avsnitt blev läsning av förordet till Räggler och paschaser, vilket avslutade ”Frödinglektionerna”. Det gav mersmak! Mina elever och jag arbetar efter principen ”genomgången före lektion – arbete med stoffet på lektion”, vilket gör att de har en del material att ta till sig innan vi ses. Inför lektion 1 En film om dialekter – vad dialekter ”är” och dialektala särdrag Lektion 1: Dialekter (90 min) Inledningsvis samtal om dialekter i klassen (vi har inte så många olika, de flesta talar någon form av stockholmska) och om erfarenhet av dialekter. Vi avslutade med en kort diskussion om dialekternas värde, och huruvida de är värda att ”aktivt bevara” eller ej. Inför lektion 2 Lektion 2 (60 min) Lektion 3 (90 min)

Veckans uppgift – Israel/Palestina konflikten Jag tänkte guida er genom veckan som varit för att ni ska få en större förståelse för hur jag praktiskt arbetar i mitt Flippade Klassrum. Förra veckan tittade de på flippar hemma. Jag började med att lägga ut en flipp (9 min) men eleverna såg att det var flera delar i serien och efterfrågade de andra delarna också. Så jag la ut alla delar på so-bloggen. Flipparna och hur uppgiften såg ut kan ni läsa här. I skolan arbetade sen eleverna utifrån begrepp och namn som jag plockat ut från flipparna. Så här såg begreppskorten ut: Eleverna fick tid på lektionen att i basgruppen samla in mer kunskap, skapa större förståelse, fråga varandra, ta del av det andra hade lärt sig av flipparna, diskutera med kompisarna och ta reda på hur de tänkte kring konflikten mellan Israel och Palestina. Eleverna hjälpte varandra med förklaringar till namnen/begreppen Några grupper gjorde egna mindmaps med de olika sidornas perspektiv för att förtydliga de båda sidornas roll i konflikten

Pappor, fatta mod och ta samtalet med era söner om vikten av läsning Kopplingen mellan läsvana och bra betyg är det ingen, alltså ingen, som ifrågasätter. Ändå står vi där och hejar på killarna när de spelar fotboll, kommer med förslag på laguppställning, introducerar våra killar i vårt fotbollslags hela rika universum. Vi kör dem till träningen och säljer alla deras salamikorvar som klubben kräver. Allt detta gör vi. För våra killars skull. Vi kan till och med sträcka oss till att pedagogiskt förklara sambandet mellan karaktär och resultat. Men när det kommer till det där med böcker backar vi. Det är dags för det där samtalet. Du får ju räkna med att bli ifrågasatt. Men det finns hjälp att få. Men det måste göras. Johan Unenge

Svenska 3 - Fördjupningsuppgift litterär analys Din uppgift är att skriva en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen ska du använda litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ge stöd för din tolkning genom belägg från texterna. Till stöd för din analys har du framför allt kursboken Svenska impulser 3 – avsnittet Nycklar till litteraturen. Där får du verktygen för din analys. Men du bör även söka nödvändig information ur andra källor. Analysen ska ha följande struktur: Inledning där du presenterar ditt ämne och vad du ska analysera. Ex: Jag ska undersöka vad som kännetecknar skräckgenren och sedan analysera hur boken X passar in i, eller skiljer sig från denna genre. Bakgrund där du presenterar nödvändig information som ska ligga till grund för din analys. Ex: Skräckgenren har funnits i litteraturen ända sedan… Från början kännetecknades den av… Ett vanligt motiv i skräckgenren är… Analys där du analyserar din bok med relevanta litteraturvetenskapliga begrepp. Teman och motiv Genrer

Lyrik + prosa = perfekt kombo | enligt O Jag tycker så mycket om Sonya Sones böcker där lyrik och prosa blandas. Där humor och allvar får plats. Enstaka dikter är fina, men helheten blir fantastisk. Kanske är To be perfectly honest inte hennes bästa, men jag hade riktigt kul när jag läste den. Huvudpersonen Colette har lite svårt att hålla sig till sanningen. Den historia som kanske låter mest som en lögn visar sig dock vara sann. Sommaren blir inte som Colette har tänkt sig. Det fascinerande med Sones böcker är hur hon med få ord kan måla så tydliga bilder. Har du inte upptäckt Sonya Sones ännu är det definitivt dags. (Visited 7 time, 2 visit today) Läs också:

Nyanser bot mot fanatism (To whom it may concern.) Det går inte att göra ett mumintroll av en smurf, hävdar min goda vän när jag undervisar på en kurs där elevunderlaget är klent och jag förtvivlar. Smurfar bor i Belgien, dricker hallonsaft och bygger en bro som aldrig blir klar. De ser identiska ut. De är blå och mycket små. Fortsätt smurfa så blir det smurfigare i smurfsaften, säger Smurfen. Mumindalen är en helt annan värld. Man blir aldrig riktigt fri om man beundrar någon för mycket, säger Snusmumriken. Mumindalen kan också, med fördel, läsas som ett intrapsykiskt landskap. Om man läser om mumintrollen får man en annan blick på världen än om man läser om smurfar. En bra bok är en bok som man läser snabbt, säger före detta justitieministern Tomas Bodström på bokmässan 2008. Missförstå mig rätt, jag går också gärna till Sibylla, där jag vet precis vad jag får när jag beställer Pucko och potatismos. På den tiden gick det att göra ett mumintroll av en smurf i Sverige. Den öppnade världen.

Multimediabyrån - Skolverket Vi blev människor först när vi lyckades förmedla en erfarenhet eller visdom i form av en berättelse till en kompis. Då blev vi Homo Narrans - Den berättande människan. Rörliga bilder används i allt högre grad av makthavare när de förmedlar sina budskap till oss. Vi och kanske framför allt ungdomar ägnar allt mer tid åt film och TV, åt dramatiska berättelser. Berättandets grunder utvecklades enligt Aristoteles ur naturbegåvningarnas improvisationer. Föreläsningen här intill består av fyra delar: Drama - berättelsemaskinen och dramaturgi Karaktärer - grundinstrumenten i orkestreringen Innehåll - formuleringsnivåer. Stil och Genre - visuella tilltal och det vidgade textbegreppet Aldrig tidigare har vi ägnat så mycket tid till berättelser i film, på TV och på nätet. Som i all god språkundervisning har vi här gott om material att bearbeta.

.facebook_-921862844 - Retriever Så skapade Vilhelm Moberg bilden av Sverige Hur blev Vilhelm Mobergs roman från 1949 en central del av vårt kulturarv? Bok­lördag ställde frågan till några ­aktuella Moberg­kännare inför morgondagens premiär av ”Utvandrarna” på Dramaten. Den 22 juli 2006 skriver folkpartisten Cecilia Wikström en opinionstext i Sydsvenskan som snabbt blir politiskt sprängstoff. När hennes partiledare Lars Leijonborg i den efterföljande debatten får frågan i Svenska Dagbladet om vilka verk som bör ingå i en sådan kanon kommer bara ett exempel på tal: Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”. Att just ”Utvandrarna” låg överst i Leijonborgs tankelåda har inte bara att göra med dess status som nationalepos. Den senaste gestaltningen har i morgon premiär på Dramatens stora scen, med Rolf Lassgård som Karl Oskar och Stina Ekblad som Kristina. Ekblad berättar att hon redan i 11-årsåldern läste böckerna och kände igen sig i mycket. Att ”Utvandrarna” blev sådan bärande del av vårt kulturarv har flera anledningar.

.facebook_-450032076 Bokcirkel med åk 2 För en vecka sedan introducerade vi starten till den bokcirkel som påbörjas i åk 2 och som pågår fram till påsk. I det här upplägget har vi som pedagoger och "expertläsare" backat ett steg för att överlåta en större del av lässtrategierna åt eleverna. Boken de läser heter Igelkottens elegans och är en bok som få av eleverna hade valt själva på grund av titel, baksidetext och handling. Men, det är en bok som vi tror att de flesta kommer att tycka om, framförallt genom och efter diskussioner i sina grupper. Förutom själva lästräningen och analyserandet pratar vi parallellt om de "modernistiska författarna" och till varje träff ska eleverna även leta efter drag av den aktuella författarstilen. Denna vecka var det Hemingway som stod på schemat. Vi ägnade en hel lektion åt förförståelse och diskuterade kring bokens titel, baksidestext och författaren. De första två kapitlen läste vi högt. Förutom sin jakt efter Hemingwayska tecken var deras respektive roller: 1. 2. 3. 4. 5.

Related: