background preloader

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande
I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller:

https://kooperativt.com/2016/06/14/struktur-roller/

Related:  skolaLärande, teori o prakrikSvenskaKooperativt lärandeVärdegrunden

Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare.

Därför är nyttofixeringen bildningsfientlig – Isobel Hadley-Kamptz om vikten av en gemensam kunskapsbas ”Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli.” Jag har alltid älskat den där raden. Att ur ingenting vilja bli allt, att utan blygsel kräva rätten att finnas till. Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Vi gjorde detta genom att intervjua varandra. Eleverna fick var sitt papper med en lista på saker de skulle ta reda på om varandra. Först stod det Namn:______. Jag frågade eleverna om jag bara kunde säga Namn?

Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day! En annorlunda uppgift - första, andra tredje! Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt. Ett sätt jag ibland använder är grammatikauktion! Upplägget tar cirka en halvtimme att förbereda och en timme att genomföra.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster Det finns många åsikter om karriärlärarreformen och en vanlig synpunkt är att den splittrat lärarkåren. Denna bild bekräftas av en studie genomförd av Mikael R Karlsson och Peter Erlandson, doktorand respektive docent i pedagogiskt lärande vid Göteborgs universitet. Peter Erlandson och Mikael R Karlsson har under en längre tid, fem år, följt en och samma gymnasieskola där de gjort observationer, intervjuer och samlat in dokument. – Det började med att jag ville skriva om förändring och skolutveckling. Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet "Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch.

Lärgrupper i Åk 3 Efter ett skönt sommarlov har vi nu kommit igång igen. Nu är vi 3:or och har massor med spännande saker framför oss. De första dagarna har vi ägnat mycket åt att knyta kontakt igen och sammansvetsa gruppen. 5 bilder som visar verkligheten för folk med dyslexi Omkring 10 procent i hela världen har dyslexi. Bara i Sverige kämpar en miljon med dessa läs- och skrivsvårigheter. För oss som inte har dyslexi kan det vara svårt att förstå hur det faktiskt känns att ha.

Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Ingrid Carlgren: En bildningsskola för alla – eller ”olika för olika”? Vad handlar debatten om skolans kunskapssyn om, egentligen? Ingrid Carlgren ser en underliggande agenda där kunskap åt vissa – snarare än kunskap åt alla – verkar vara målet. (red.) Under hösten 2017 har en alltmer intensiv kunskapsdebatt tagit form. I böcker och tidningsartiklar attackeras det ”tänkesätt” (se till exempel Dagens Nyheters ledare den 30 december) och den kunskapssyn som påstås vara orsaken till de dåliga kunskapsresultaten i den svenska skolan.

Related:  Kooperativt lärande