Karusellen: Sommarlovet. En återkommande fråga på höstterminen är hur vi jobbar kring sommarlovet.
Eleverna kommer tillbaka med många intryck och upplevelser – positiva och negativa. En del elever vill berätta, andra inte. De flesta lärare är överens om att vi inte ska använda uppgifter som pekar ut elever eller där de känner sig tvungna att berätta om saker de inte vill. Många lärare har också skapat uppgifter som låter eleverna hitta gemensamma beröringspunkter kring sommaren utan att sortera ut vem som har kunnat resa och vem som bara varit hemma. Oavsett vad vi gjort på sommaren så har vi upplevt den på något sätt. Steg 1: EPA Ställ frågan: Hur kan man uppleva sommaren med sina ögon? Steg 2: Karusellen Lägg ut fem stora papper på fem bord. Steg 3: Upplev! Om det är fint väder ute – gå ut och använd ett sinne i taget för att försöka ta in det sista av sommaren!
Så här såg det hur när vi gjorde denna uppgift. Första veckorna i skolan – Kooperativt lärande. Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder.
Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Integrera samarbete på enkla sätt. Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.
Kooperativt lärande som förhållningssätt handlar om att möjliggöra möten mellan människor kring ett innehåll. Möten där vi tillsammans resonerar och funderar kring den kunskap vi har och stöttar varandra mot en större förståelse. Det handlar om att använda samarbete mellan elever för att skapa mening kring lektionens innehåll och att söka en gemensam förståelse för det vi fokuserar på. För att skapa dessa möten behöver du som lärare inget speciellt material. Du behöver inte alltid förbereda, skriva ut eller laminera. Kooperativt lektion: Bygga en triangel, våga ta ställning kring barnkonventionen. I veckan som gick fortsatte vi att jobba med barnkonventionen.
Förra lektionen visade eleverna vilka förkunskaper de hade kring barnkonventionen. Se tidigare inlägg. Den här lektionen jobbade eleverna i sina axelpar. Vi hade valt 7 påståenden från barnkonventionen som eleverna skulle lägga i en pyramid. Hör vi ihop?: Sommarmeningar. Idag har vi provat strukturen Hör vi ihop?
I kombination med sommarbilder. Vi skrev ut 6 sommarbilder och klippte i 3-4 bitar. När lektionen började berättade jag att jag hade gjort något tokigt. Tips och strategier för ojämnt antal elever. Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper.
Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Fler faktorer än antal elever spelar roll när vi tänker gruppstorlek, t.ex. hur lokalen ser ut, vilka möbler som finns och hur det är möjligt att möblera dem, vad grupperna ska användas till och vilka slags uppgifter som ska utföras. Skapa gruppsammanhållning (genom exempelvis gruppnamn, hälsning, flagga, intervju)Ha tydliga uppgifter där allas bidrag behövs. Positionssystemet i lärpar och lärgrupper.
Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2.
För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD. Vecka 3-4: AC, BD. Vecka 5-6: AD, BC). Turas om: Positivt tänkande. För att elever ska kunna samarbeta på ett fungerande och lärande sätt behöver de få möjlighet att träna på samarbetsfärdigheter.
En av dessa är konsten att möta det andra säger på ett positivt sätt. Hur medlemmarna i gruppen bemöter idéer och tankar från andra bestämmer hur mycket eleverna vågar dela med sig. Det är här viktigt att vi hjälper eleverna i hur de kan bemöta varandra på ett sätt som främjar samarbete och ett positivt klimat. Redan under de första dagarna tränade vi på detta med våra elever i årskurs 1. Skippade räkneboken – blev bättre på matematik. Vinter i all ära, men att fly mörker och minusgrader för en resa till solen tackar nog få nej till.
Virus och bakterier är dock inte lika lätta att fly undan – vissa sjukdomar löper du till och med större risk att råka ut för utomlands än på hemmaplan. – Det händer ju så klart att man blir sjuk även på semestern. Ofta är det ungefär samma besvär som drabbar en här hemma, såsom infektioner och magsjuka, säger Rebecka Gardell, läkare på KRY. Även om besvären inte är allvarliga känner många en oro över att bli sjuk och behöva söka vård i ett annat land. EXTERN LÄNK: Träffa en läkare på KRY – var du än är.
Hör vi ihop?: Sommarmeningar. Religion: Sortera i basgrupper. På SO-lektionerna har vi de senaste veckorna arbetat med de tre stora abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam.
Vi har hört berättelser, sett film, läst, skrivit och diskuterat. För att repetera och befästa några av begreppen vi lärt oss använde vi en variant av strukturen sortering. När eleverna kom in i klassrummet fick de först hitta sin plats. Jag hade märkt upp sex bord med en bild som hade med deras basgruppsnamn att göra. De hittade snabbt sina platser och satte sig ner. Basgrupper i åk 2: Stavning. Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre. Vi gjorde detta med stavning.
De flesta morgnar när eleverna kommer in i klassrummet tar de fram en miniwhiteboard och skriver av ord från tavlan. När eleverna kom in efter rasten var borden utplacerade enskilt och det låg ett litet papper, en penna och ett sudd på varje bord. Jag samlade sedan in lapparna. När tiden var slut bröt jag, bad eleverna göra high five och säga bra jobbat, städa undan och sätta sig på samma platser de satt på under test 1. Kooperativt lärande. När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på.
För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter. 1. 2. 3. 4. 5. Strategi: Slumpa fråga. Strategi: Slumpa fråga Kooperativt Lärande (KL) bygger främst på att eleverna får ett positivt ömsesidigt beroende gentemot varandra. Det bygger också på att de tar ett individuellt ansvar över sitt lärande samt över lärandet för andra. När du låter eleverna arbeta med strukturer såsom EPA, Turas om, PPT , Huvuden ihop! , Runda bordet eller andra lämpliga strukturer kan du använda denna strategi för att ytterligare aktivera eleverna så de fortsätter att vara på tårna.Genom att slumpa ut frågan till grupper eller individer stärks det ömsesidiga beroendet i gruppen.
Det ställer också krav på ett aktivt deltagande i diskussioner för att kunna förstå ett innehåll. Eget ansvar och slumpa fråga. ”No hands up” eller slumpa fråga är ett fantastiskt verktyg som säkerställer att ingen bara glider med i ett samarbete. Genom att först arbeta tillsammans och därefter säkerställa att alla i en grupp är redo för att svara för att sedan slumpa frågan, ger du alla elever samma chans att delta. Dessutom blir alla elever tvungna att delta aktivt då de kan bli en av de som kommer att slumpas ut. Varje gruppmedlem tar ett dubbelt ansvar för sig själv och för sina gruppmedlemmar så att alla är redo. Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2. Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Skriv, byt, matcha: Svenska. Jag har provat använda strukturen Skriv, byt, matcha i svenska i årskurs 1. Lär-par: i Förskolan. Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2. Sökresultat.
Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt. Talkort: Klassråd. Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Huvuden ihop! Talkort: Klassregler (Klassens plan) Vid skolstarten ser vi alltid till att uppdatera våra klassrumsregler. Karusellen: Sommarlovet. Talkort. Ibland när eleverna ska diskutera olika ämnen i klassen så är det lätt hänt att en elev tar över diskussionen medan en annan seglar bort i tankarna. Talkort: Klassregler (Klassens plan) Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par. Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt.
Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”. Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt. Lärgrupper i Åk 3. Efter ett skönt sommarlov har vi nu kommit igång igen. Nu är vi 3:or och har massor med spännande saker framför oss. Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra. Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Basgrupper i åk 1: Gruppidentitet. Basgrupper i åk 1: Uppstart. Hemgrupper och par – ett steg i taget – lärande steg för steg. After 100 Years of the Same Teaching Model It’s Time to Throw Out the Playbook – Education Rickshaw. Strategi: Roller. Strategi: Minutfingrar. Struktur – Bordet runt. Visa! Hör vi ihop?: Matematik. Hör vi ihop? och Visa!: Matematik.
Hör vi ihop?: Engelska. Karusellen – stämningshöjande ord. Stationsläsning. Basgrupper i åk 1: Samarbetsfärdigheter.