background preloader

Om SvA

Facebook Twitter

Anna Kaya - om SvA. Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl.

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk?

Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord. Det är här jag tror att vi misslyckas. Nyanlända. Se intervjun med Monica Axelsson.

Nyanlända

Utbildning är det mest värdefulla samhället har att erbjuda i syfte att främja allas lika chans till ett rikt och fritt liv i ett demokratiskt samhälle. Utbildning för nyanlända elever är ett område som fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Frågor som gäller mottagning, kunskapskartläggning, förberedelsegrupp, förberedelseklass, utslussning, inkludering, årskursplacering, studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och så vidare diskuteras flitigt på alla nivåer inom skolväsendet. Allt för att skolan på bästa vis ska kunna tillvarata och utveckla elevernas kunskaper och skapa en god introduktion i det svenska utbildningssystemet och samhället. Symposium 2015. Sprintgymnasiet tar emot helt nyanlända elever i gymnasieåldern som kommer till Stockholms Kommun, ca 100 elever vid läsårets början.

Symposium 2015

Nya grupper startar var sjätte vecka (tre perioder/termin) och från senhösten (tidigare, läsåret 2015–16 pga ökad invandring) visstids­anställs nya lärare vartefter så att ca 350 elever är inskrivna vid läsårets slut. Elever kan alltså läsa mellan en och sex perioder under läsåret innan de nästkommande läsår fortsätter till en annan gymnasiesskola, de flesta för ytterligare minst ett år på Språkintroduktion. Läsåret delas in i sex-veckorsperioder och i varje period läser eleverna en eller två delkurser. Dessa är baserade på läroplanen i Svenska som andraspråk, Sva, för grundskolan men eleverna introduce­ras också i so- och no-områden med olika teman1 där begrepps­bildning på mellanstadie­nivå kan ses som start­punkt för elever med kort skolbakgrund (takt 2).

Eleverna nivåplaceras utifrån en halv dags intest. 1. 2. Lärande, kreativitet och integration. Vilka elever ska undervisas i svenska som andraspråk? Kan ni hjälpa mig med en bedömningsfråga kring vilka elever som ska och inte ska bedömas i svenska som andraspråk.

Vilka elever ska undervisas i svenska som andraspråk?

På vår enhet råder stor osäkerhet gällande eleverna som har annat modersmål. Finns det några "regler" för när en elev ska bedömas i sva? Nyanlända elever är det ju inga frågetecken kring, men de flesta vi har hos oss är födda i Sverige och fler har också föräldrar som är födda i Sverige. Kan man rakt av säga att några inte tillhör sva eller ska det göras en individuell bedömning på alla oavsett familjens tid i Sverige? Vad finns det för tester i svenska som andraspråk?

Bedömningsstöd.

Vad finns det för tester i svenska som andraspråk?

Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat? Hur bör svenska som andraspråksundervisningen bedrivas, inom klassens ram eller som separat undervisning?

Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat?

Vi kan börja med att omformulera frågan till: Hur ska undervisning utformas för att de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk har störst möjligheter att få stöttning i sin andraspråksutveckling? Eller: Vad har betydelse för att elever som har svenska som andraspråk genom undervisning ska kunna få maximal stöttning i sin andraspråksutveckling? Svaret på den senare frågan måste till att börja med vara: Möjligheter att få delta i språkligt utmanande och utvecklande aktiviteter och att i dessa aktiviteter få vara språkligt aktiv. Undervisning inom klassens ram. När ska en elev sluta läsa svenska som andraspråk? Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt?

På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare.

De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Läslyftet.

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning. Både över- och underdiagnosticering av språkstörning hos flerspråkiga barn Att kunskapen om flerspråkighet ökar hos både logopeder och pedagoger är viktigt - större delen av världens befolkning är flerspråkig (det är en minoritet som växer upp med bara ett språk!)

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning

Och Sveriges och även övriga Europas befolkning är i allt större grad flerspråkig. Enligt den statliga utredningen som jag skrivit om i de senaste inläggen har ungefär en femtedel av Sveriges grundskoleelever nu ett annat modersmål än svenska, men flerspråkiga elever är överrepresenterade bland elever diagnosticerade med grav språkstörning i de landsting som undersöktes (SOU 2016:46). Av de elever som uppfyllde utredningens definition på grav språkstörning hade runt 50% flerspråkig bakgrund, trots att de flerspråkiga eleverna alltså endast utgör 20% av det totala antalet elever. Sju ställningstaganden kom deltagande länder överens om (min översättning): Några alternativ: Dynamisk utredning och RTI Varför är detta intressant?