Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse
Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna.
Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt
• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå?
Läs- och språksatsningen
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks.
Spökskrivning ger motivation och självförtroende
Att barnen känner sig som "läsare" och "skrivare" är viktigt för självförtroende och barnens vilja att börja läsa och skriva. Det menar Annika Forsvall, klasslärare i årskurs ett till tre på Mariebergskolan i Umeå. Datorn har en viktig roll när Annika Forsvall undervisar sina elever, det berättade hon när hon föreläste på Ämnestorget för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolforum.
Ledarskap i klassrummet
Under det första året som förstelärare i Mölndals stad har jag och de andra förstelärarna omgång 2014 fått viktiga verktyg att använda oss av i undervisningen och som processledare i olika sammanhang. Och nu när vi går in på det andra året praktiserar vi det på ett väl genomtänkt sätt i det centrala området. Här kommer en beskrivning av upplägget - kanske något att ta efter för att utveckla detkollegial lärandet på era skolor! Med utgångspunkt i John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet,en handbok för arbetsro och effektivt lärande" har vi skapat grupper bestående av 7 - 9 lärare från fem olika skolor och stadier (Toltorpsskolan, Krokslättsskolan, Sörgårdsskolan, Balltorp/Pepparedsskolan och Katrinebergsskolan). Varje grupp har en förstelärare som handledare/processledare.
Hur lär man barn att läsa?
Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang).
Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse.
Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara?
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest!
Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar? a) Ja, det är självklart. Jag kan räkna upp minst 5 konkreta exempel på hur jag har tänkt kring detta.
Tungan rätt i mun: Kroppsspråk
Sadia träffa retorikcoachen Elaine Eksvärd (född Bergqvist) som visar hur Saidas kroppsspråk avslöjar tankar och känslor utan att hon säger använder ett enda ord. Sadia får också träffa clownen Manne som hela livet använt sig av kroppsspråket för att få en publik att lyssna på det han vill berätta. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng
I stället för instuderingsfrågor – Förstelärarbloggen
Vad har samhällsfunktioner, superkrafter och trafikmärken gemensamt? Enkla lösningar och blandningar, en berättelses uppbyggnad och vardagshäxor? I mitt klassrum är kreativa kombinationer en självklarhet. Varje läsår skapar jag nya eller utvärderar/utvecklar/uppdaterar tidigare temaområden med hjälp av läroplan, litteratur, aktuell forskning samt all min beprövade erfarenhet. Målet är lärandesituationer där elevernas intressen möter det de förvänas lära sig.
