background preloader

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14
Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2014/06/26/exempel-pa-utvecklingsarbeten-lasaret-201314/

Related:  svenskaUtvecklingsarbeteSolberga

Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna.

Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt • Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Stretchbegreppet löper genom avhandlingen om en-till-en Det drar ihop sig till halvtidsseminarium. Har haft en lite skakig process framåt, med en avhandlingsplan som kanske kunde varit mer tydlig från början. Nå, så blir det när man byter handledare och forskarutbildningsämne, inget att gråta över. Hur som, professorn är nöjd med designen av min tredje och fjärde artikel, vilket innebär att det finns en helhetsram att arbeta utifrån, som äntligen är SPIKAD! Denna kommer presenteras och diskuteras på mitt halvtidsseminarium som är 2 december, preliminärt.

Spökskrivning ger motivation och självförtroende Att barnen känner sig som "läsare" och "skrivare" är viktigt för självförtroende och barnens vilja att börja läsa och skriva. Det menar Annika Forsvall, klasslärare i årskurs ett till tre på Mariebergskolan i Umeå. Datorn har en viktig roll när Annika Forsvall undervisar sina elever, det berättade hon när hon föreläste på Ämnestorget för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolforum. Ledarskap i klassrummet Under det första året som förstelärare i Mölndals stad har jag och de andra förstelärarna omgång 2014 fått viktiga verktyg att använda oss av i undervisningen och som processledare i olika sammanhang. Och nu när vi går in på det andra året praktiserar vi det på ett väl genomtänkt sätt i det centrala området. Här kommer en beskrivning av upplägget - kanske något att ta efter för att utveckla detkollegial lärandet på era skolor! Med utgångspunkt i John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet,en handbok för arbetsro och effektivt lärande" har vi skapat grupper bestående av 7 - 9 lärare från fem olika skolor och stadier (Toltorpsskolan, Krokslättsskolan, Sörgårdsskolan, Balltorp/Pepparedsskolan och Katrinebergsskolan). Varje grupp har en förstelärare som handledare/processledare.

Studie visar positiva effekter av en-till-en program ARTIKEL ::: Intertwining digital content and a one-to-one laptop environment in teaching and Learning: Lessons from the Time to Know program VIKTIG UPPDATERING: Jag har fått indikationer på att författaren också är med i utformningen av programmet Time To Know. Jag har inte möjlighet att kontrollera detta, men man bör ha detta i åtanke, och alltså ta de positiva forskningsresultaten med en grov nypa salt, och kanske tänka sig att de inte bär samma giltighet.

Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse. Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara?

Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar? a) Ja, det är självklart. Jag kan räkna upp minst 5 konkreta exempel på hur jag har tänkt kring detta.

Related: