background preloader

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”
Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-elevers-lasforstaelse-forbattras/

Related:  läsförståelseArtiklar om läsningLässtrategierLäsutvecklingOM läsning artiklar, media m.m.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar. För att elever ska kunna beskriva hur de förstått en text behöver de ett språk att uttrycka sina tankar på, säger Barbro Westlund.

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det?

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Bokhataren Daniel Sjölin: "Läslust kan bryta klass" Jag hatade dockor som liten. Och flickkläder. Sånger och ramsor. Bäbisar.

I wonder… Att ställa frågor till sig själv är ett effektivt sätt att kontrollera sin läsning. Goda läsare gör det, många gånger utan att tänka på det. Ställa frågor kan läsaren göra både före, under och efter läsningen. När frågor ställs före läsningen så innebär det att läsaren arbetar med sina förväntningar på vad som komma skall i texten. Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande.

Delrapport om läsfrämjande inlämnad till regeringen - Kulturradet – God läsförmåga för alla och tillgång till en mångfald av litteratur är en demokratifråga. Det behövs insatser för att tidigt nå de små barnen och deras föräldrar men också vuxna som av olika anledningar ännu inte är läsare. Ökad tillgång till e-böcker, litteratur på olika språk, anpassade medier till alla som behöver det och läsfrämjande via digitala kanaler är nyckelfrågor, säger Lotta Brilioth Biörnstad, koordinator för barn och unga på Kulturrådet.

Att förstå att man inte förstår Eftersom det var slutet av ett kortare stycke stannade eleven upp sin läsning och tittade på mig. Vi hade läsgrupper och eleverna var vana vid att vi läste kortare delar för att tillsammans diskutera det vi hade läst. Jag var nybliven lärare och min läsgrupp bestod av 11-åriga svenska som andraspråkselever som hade kommit ganska långt i sin andraspråksutveckling. Hade jag varit lite mer erfaren hade jag nog sagt ungefär så här: ”Åh, ett jättelikt kök. Hur ser ett sådant ut? Kan du beskriva (eller kanske rita) det?”

Om vi överger barnen i läsningen blir de aldrig vuxna Böcker har blivit något som väldigt få unga föredrar framför sociala medier och dataspel.Johanna Lindbäck och Johan Unenge När kurvorna viker brant neråt och Sverige gång på gång placerar sig under genomsnittet i internationella mätningar av läsförståelse krävs mer än vad skolan förmår. Hälften av Sveriges unga läser aldrig för nöjes skull. Var fjärde kille förstår inte enklare tidningstext. Böcker har blivit något som väldigt få unga föredrar framför sociala medier och dataspel. Det kommer att ge dem problem när de ska börja fatta egna avgörande beslut som vuxna och klara av ett yrkesliv.

Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet.

Related:  läsförståelseLässtrategier