Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Läsupplevelse – lika häftigt som film, spel eller nöjespark · Maria Björsell I flera av mina bloggar pratar jag om vikten av att skapa läsupplevelse och läslust. Och hur vi kan hjälpa våra elever att prioritera läsning framför annan upplevelse som våra elever matas med dagligen. Viktigaste nyckeln är att skapa möjligheter att känna och uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin skapar. Eleverna måste upptäcka att en bok kan ge dem liknande känslor som en film, spel eller nöjespark kan ge. I den här bloggen tänkte jag ge ett konkret exempel på hur jag gör för att hjälpa mina elever att få läsupplevelse. Steg ett, välj en bok, som ger dig dessa känslor! Det finns tonvis med böcker, gamla som nyutgivna, som kan ge riktigt häftiga känslor. Steg två, läs boken minst en gång för dig själv, gärna flera. För varje gång du läser boken kommer du att hitta nya och egna reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Steg 3, börja med högläsning för att få med dig alla elever. Varva sedan mellan högläsning, cirkelläsning och tystläsning.
Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter? Utveckla och samtidigt bedöma läsförståelse Läsförståelsens betydelse för framgång i alla ämnen Arbeta med aktiv och strategisk läsförståelse 12.45Lunch
När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola. Kommunen var med på noterna. Inget är skrivet i sten.
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna « Kristina Nilsdotter Gyllenstierna – befälhavare på 1500-talet Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes 1494, rakt in i högsta adeln i Sverige, som dotter till riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och Sigrid Eskilsdotter Banér. När hon var 17 år, 1511, gifte Kristina sig med den ett år äldre Sten Sture den yngre. Ett år senare blev han riksföreståndare, vilket betydde regent. (Formellt ingick Sverige i en union med Danmark och Norge då, men samtidigt var Sverige och Danmark i krig med varandra. Därför erkände inte Sverige den danske kungen.) Under de knappt tio år som Kristina och Sten Sture den yngre var gifta fick de sex barn; tre flickor och tre pojkar. Men vintern 1520 dog Sten Sture den yngre i kriget mot Danmark. Kristina blev regent I hans ställe utsågs Kristina till regent och hon förberedde ett försvar mot den danske kung Kristian II:s armé. Där såg hon till att skaffa krut och gevär, hon förbättrade fästningarna, placerade ut fartyg runt stan och värvade folk till försvaret.
Lundenskolan vill vända trenden - Göteborg - Det som barnen faller på är att läsa bortom texten. Att man kan värdera, kritiskt granska och tolka texter. Det säger Camilla Segertoft som undervisar sina elever i konsten att läsa och att hitta olika lässtrategier. Sverige fortsätter att falla i Pisa-studien som mäter elevers kunskap i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. - Det känns lite som att arbeta i motvind. Närmast henne ligger resultatet i läsförståelse där Sverige tappat stort under de senaste tolv åren. - Det är tur att man brinner för läsning. Läsglädje I den nya läroplanen för grundskolan betonas vikten av att undervisa i läsförståelse. - Jag vill skapa läsglädje och att ha ett läsande klassrum. Under svensklektionerna stannar läsningen upp och tillsammans görs olika kopplingar till texten. - Vi ställer frågor som kan vara en koppling till sig själv. - Det som barnen faller på är att läsa bortom texterna, att kunna värdera, kritiskt granska och tolka texterna. Läskondition - Barn orkar inte läsa längre texter.
lisabjorklund | Mina tankar om skola och lärande Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Grundprinciper för Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. SamarbetsfärdigheterPositivt ömsesidigt beroendeEget ansvarLika delaktighet och samtidig stödjande interaktionFeedback, Feedup och Feedforward (3F) Samarbetsfärdigheter Som lärare behöver du skapa modeller i din grupp för hur fungerande samarbete ser ut så att du och eleverna kan utvärdera dessa och bedöma sin egen och andras utveckling. Positivt ömsesidigt beroende I boken Samarbetsinlärning beskrivs denna del under rubriken ”En för alla och alla för en”. Eget ansvar Vid all grupparbete är det viktigt att upprätthålla ett eget ansvar. Feedback, Feedup och Feedforward Källor:
texttyper Olika texttyper kan antingen vara beskrivande, berättande, argumenterande eller utredande. En sammanfattning av olika texttyper (pdf) Arbetsansökan , Artikel , Fabel (1) , Facklitteratur , Ledare , Manual , PM , Rapport , Recept , Referat , Reportage , Uppsats och Utredande text . . Blogg , Dramatik , Fabel (2) , Insändare , Krönika , Kåseri , Lyrik , Poesi , Dikt , Novell , Prosa , Roman och Sonett . . Debattinlägg , Debattartikel , Essä (essay) , Hypertext , Journalistisk text , Inlägg , Manifest/Programskrift , Recension och Reklamtext . Denna typ av text handlar om att framhäva sig själv som bäst lämpad för ett visst arbete. En nyhetsartikel följer ofta ett mönster med rubrik och ingress som har till uppgift att sammanfatta artikeln. Ordet blogg kommer från engelskans 'weblog' som betyder webbjournal eller personlig och öppen dagbok på webben. En text som drivs aven tes, ett ställningstagande. Mer info om: Text som påtalar och förmedlar känslor och väcker åtanke. Berättande text.
vi ses i skolan Så blev bocken jultomte Julbocken blir jultomte Så som jultomten i övrigt gestaltades byggde den i grunden på en annan figur. På punkt efter punkt beter sig jultomten nämligen som sin föregångare julbocken. Vi känner igen rocken, masken och säcken, bultandet på dörren, den aningen hotfulla gestalten, ja, till och med den obligatoriska frågan ”Finns det några snälla barn?”, som beskrivs av både Tegnér och Beskow. Likheterna är så stora att man skulle kunna säga att julbocken byter namn och mössa och sedan fortsätter som om ingenting hänt... Exakt hur denna förändring går till – hur bockhuvudet hängs undan och tomtemasken dras på – vet vi inte. Jultomten mot Santa Claus Övergången är antagligen inte mer dramatisk än den likartade ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Publicerad i Släkthistoria 6/2015