background preloader

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”
Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Tydligare etappmål för vad som ska uppnås i läsförståelse i varje årskurs. Related:  hemsidor

Index | Bedömning för lärande Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. To the above list, we’d add:

Läsupplevelse – lika häftigt som film, spel eller nöjespark · Maria Björsell I flera av mina bloggar pratar jag om vikten av att skapa läsupplevelse och läslust. Och hur vi kan hjälpa våra elever att prioritera läsning framför annan upplevelse som våra elever matas med dagligen. Viktigaste nyckeln är att skapa möjligheter att känna och uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin skapar. Eleverna måste upptäcka att en bok kan ge dem liknande känslor som en film, spel eller nöjespark kan ge. I den här bloggen tänkte jag ge ett konkret exempel på hur jag gör för att hjälpa mina elever att få läsupplevelse. Steg ett, välj en bok, som ger dig dessa känslor! Det finns tonvis med böcker, gamla som nyutgivna, som kan ge riktigt häftiga känslor. Steg två, läs boken minst en gång för dig själv, gärna flera. För varje gång du läser boken kommer du att hitta nya och egna reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Steg 3, börja med högläsning för att få med dig alla elever. Varva sedan mellan högläsning, cirkelläsning och tystläsning.

Lär dig grunderna | Utbildning Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna

När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola. Kommunen var med på noterna. Inget är skrivet i sten.

EN LÄSANDE KLASS Kristina Nilsdotter Gyllenstierna « Kristina Nilsdotter Gyllenstierna – befälhavare på 1500-talet Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes 1494, rakt in i högsta adeln i Sverige, som dotter till riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och Sigrid Eskilsdotter Banér. När hon var 17 år, 1511, gifte Kristina sig med den ett år äldre Sten Sture den yngre. Ett år senare blev han riksföreståndare, vilket betydde regent. (Formellt ingick Sverige i en union med Danmark och Norge då, men samtidigt var Sverige och Danmark i krig med varandra. Därför erkände inte Sverige den danske kungen.) Under de knappt tio år som Kristina och Sten Sture den yngre var gifta fick de sex barn; tre flickor och tre pojkar. Men vintern 1520 dog Sten Sture den yngre i kriget mot Danmark. Kristina blev regent I hans ställe utsågs Kristina till regent och hon förberedde ett försvar mot den danske kung Kristian II:s armé. Där såg hon till att skaffa krut och gevär, hon förbättrade fästningarna, placerade ut fartyg runt stan och värvade folk till försvaret.

Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.

lisabjorklund | Mina tankar om skola och lärande Pojkars läsning Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt.

Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Grundprinciper för Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. SamarbetsfärdigheterPositivt ömsesidigt beroendeEget ansvarLika delaktighet och samtidig stödjande interaktionFeedback, Feedup och Feedforward (3F) Samarbetsfärdigheter Som lärare behöver du skapa modeller i din grupp för hur fungerande samarbete ser ut så att du och eleverna kan utvärdera dessa och bedöma sin egen och andras utveckling. Positivt ömsesidigt beroende I boken Samarbetsinlärning beskrivs denna del under rubriken ”En för alla och alla för en”. Eget ansvar Vid all grupparbete är det viktigt att upprätthålla ett eget ansvar. Feedback, Feedup och Feedforward Källor:

Related: