background preloader

Språk- och kunskapsutvecklande arbete - samhällsorienterande ämnen i grundsärskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbete - samhällsorienterande ämnen i grundsärskolan
Related:  språkutvecklande arbetssättSkolverket, språkutvecklande arbetssättmariaschwartz

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Pröva de delar som ni enats om i din undervisning och skriv ner dina egna reflektioner kring vad som händer. Möte 5

Utvecklingsprojekt | ceciliabergentz I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse. Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013). Relationell kompetens Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här: Passion – nivån av entusiasm som läraren visar Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen Omsorg – läraren ser till elevens bästa Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Ledarkompetens Ledarkompetens handlar bl.a. om: Didaktisk kompetens Referenser

iMovie Jag har haft lite ångest över att jag inte varit så aktiv i min blogg, men tänkte: Bättre sent än aldrig Denna vecka har vi jobbat med film på Rutsborgskolan, treorna har satt igång med att göra filmer om våra asagudar, medan sjuorna gör reklamfilmer om skolan eller "vad gör du om det börjar brinna på skolan". Jag hade en genomgång för treorna i hur man enkelt skapar greenscreen-klipp och hur man redigerar i iMovie. Nu har de satt igång att filma sina olika scener. Sjuorna är det lite knepigare med.

Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Som stöttning under arbetet med återberättandet hade eleverna vår expertordbank där det fanns många intressanta och användbara ord, alltifrån "en mus - flera möss" till "lejonet röt" och "sensmoral". Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.

Språkutveckling för vårens träff med NCS referensgrupp. Vi är ett dussin hängivna språk-, läs- och skrivutvecklare från hela landet som träffas ett par gånger per år. Idag omfattade programpunkterna lägesrapporter från våra respektive nätverk, glimtar från de utvecklings- och utbildningsinsatser som vi drivit under det gångna året, det senaste om Läslyftet och inte minst bollande av programidéer för NCS årliga konferens som går av stapeln 27-28 november. Då Skolverket hade flyttdag just idag så fick vi träffas på Nordic Light hotel på Vasagatan. Precis som namnet antyder så präglas lokalerna av ljus i alla dess former. Grupprum som glasboxar i olikfärgade sken.Tillräckligt udda för att vi bara var tvungna att fota! Erica Jonvallen, undervisningsråd Skolverket, är vår sammankallande och sammanhållande kraft. Uppstart av mötet. Vi fick en genomgång av planerna för Läslyftet, som det i nuläget är tänkt att se ut. Här ser du uppdraget för Läslyftet i punktform. Är du nyfiken på vilka vi är?

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

Related: