background preloader

Läsförståelsestrategier

Läsförståelsestrategier
En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken. Related:  EN LÄSANDE KLASSinlärning

arbetsgång Levla i läsning | Erica Lövgren 30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning. Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Läsloggar och övrigt material åk 1-3 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi).

2 Inlärningsteorier och tillämpningar Detta kapitel behandlar inlärning och olika teorier om inlärning. Behaviorism, kognitivism och konstruktivism presenteras och definieras. De två sista avsnitten behandlar hur inlärningsteorierna kan tillämpas i utbildning. I avsnitt 2.4 presenteras samarbetsinlärning som har visat sig inverka positivt på inlärningsresultatet. Idag råder det enligt von Glasersfeld (1995, ss. 3-4) samstämmighet om att någonting är fel i den traditionella skolan. ”Varför” och ”hur” -frågor är mycket viktiga för begreppsförståelsen. För att lyckas på 2000-talet måste man enligt Conway (1997) vara förberedd på livslångt lärande. Enligt Biehler och Snowman (1997, ss. 398-402) har den studerandes motivation en stor betydelse för inlärningsresultatet. Förståelse Förståelse innebär enligt Spiro, Feltovich, Jacobson, och Coulson (1995, s. 92) att man går vidare från den presenterade informationen. 2.1 Behaviorism Läraren formar de studerande En lärare kan förstärka ett visst beteende både medvetet och omedvetet.

"Det är hårt arbete att lära sig läsa" Baserat på den undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra, där drygt 2 000 lärare har skattat elevernas läsförmåga i olika åldrar, diskuterades åtgärder och orsaker under en läsdag i Almedalen. Undersökningen visar bland annat att nästan hälften av högstadielärarna anser att eleverna inte kan läsa tillräckligt bra när de börjar i årskurs 7. Den visar också att lärarna saknar stödinsatser till elever som har svårt med läsinlärningen, liksom att stödet från hemmet minskar ju äldre eleverna blir. Under ett av läsdagens seminarier samlades politiska representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som hade avböjt, för att diskutera orsaker till den sjunkande läsförståelsen och vad som krävs för att byta utvecklingen. Senare samma dag samlades representanter från lärarfackförbunden, skolledarförbundet och en lärare för att diskutera samma frågeställningar. – Det är både samhället och skolan som har förändrats. – Lärarnas kompetens och skicklighet är avgörande.

Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. Det är inga förmågor som vi bedömer utan de finns hela tiden med i vårt tänk och i våra diskussioner i klassen. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner. Här är en film om hur jag använder The Big 5.

En läsande klass Inlärning - Hur går det till? Vad är inlärning? "Att vara analfabet år 2000 betyder inte att man varken kan läsa eller skriva, utan att man inte kan lära sig nytt eller på nytt." Alvin Toffler "Inlärning består alltid av två delar. För det första bör man vara mottaglig för nya kunskaper eller nya erfarenheter. Enligt den kognitiv-konstruktiva uppfattningen betyder inlärning relativt konstanta, på erfarenhet baserade förändringar i individens kunskaper, talanger och färdigheter och genom dessa i själva verksamheten. Den moderna uppfattningen om människans sätt att lära sig betonar hennes aktiva roll i styrningen av hennes egen verksamhet. Målsättning och metodval styrs av kunskaper, färdigheter och attityder baserade på individens tidigare erfarenheter. Inlärning sker alltså under förutsättning att det finns riktig kunskap om den aktuella frågan och att studeranden med hjälp av övningar får personlig kontakt med studieämnet. Lär jag mig? "Inlärning beror på attityden, inte på förmågan." Man lär sig genom att läsa

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

Studiehandledning En läsande klass – träna läsförståelse är en studiehandledning i läsförståelse med lektionsplaneringar för åk 1–6. Lektionsplaneringarna kallar vi för ”lektioner” i lågstadiedelen eftersom innehållet lämpar sig att arbeta med under en lektion, och ”planering” i mellanstadiedelen eftersom arbetet ibland sträcker sig över flera lektioner och ibland tar formen av längre projekt. Läs gärna igenom lektionerna/planeringarna innan ni börjar. De tillhörande övningstexterna hittar du genom att klicka på länkarna för varje text i studiehandledningen, eller under rubriken Texter i menyraden ovan. Texterna finns inspelade och du hittar länkar till detta vid respektive text, Mp3-fil eller Daisy. Studiehandledning_ELK_A4 Studiehandledning_ELK_uppslag

Motivation viktigt för att klara jobbet Passa tider, följa regler, visa intresse för arbetet och samarbeta med kollegor. Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan. – Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. Förmågor som är viktiga för att klara arbetet Några förmågor som arbetsledare tycker är mycket viktiga är att passa tider, hålla vad man lovat och följa regler. Motiverade medarbetare ger nöjdare arbetsledare En analys av resultatet visar att om de unga medarbetarna förbättrar förmågor som handlar om motivation så blir arbetsledaren också mer nöjd totalt sett. – Vi vet att människor som trivs med sitt arbete och yrkesval känner ett större engagemang, mår och presterar bättre. Gymnasiebakgrunden har olika betydelse

Related: