background preloader

Språk- och kunskapsutvecklande arbete - historia

Språk- och kunskapsutvecklande arbete - historia
Related:  Skolverket, språkutvecklande arbetssättjealar

Utvecklingsprojekt | ceciliabergentz I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse. Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013). Relationell kompetens Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här: Passion – nivån av entusiasm som läraren visar Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen Omsorg – läraren ser till elevens bästa Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Ledarkompetens Ledarkompetens handlar bl.a. om: Didaktisk kompetens Referenser

Vem är jag? | Hanna Fjeld Välkommen till min blogg! Jag heter Hanna Fjeld och arbetar som förstelärare med inriktning svenska på Engelbrektskolan i Borås. I min blogg kan du läsa om mina tankar om svenska och engelska, ämnena jag undervisar i, men också om BFL, IKT och skolutveckling. 2013 blev jag förstelärare i svenska. Hösten 2014 påbörjade jag Masterprogrammet i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. /Hanna Skolämnen Här finns ett antal sammanfattade studier av olika länder utifrån deras historia, geografi, samhälle, ekonomi, transport- och telekommunikation, statsskick, regering och politik, samt deras nationella säkerhetssystem. Informationen är några år gammal och publiceras av Library of Congress i USA. Taggar: ekonomi, geografi, historia, länder, politik, samhällsvetenskap, statsskick

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Pröva de delar som ni enats om i din undervisning och skriv ner dina egna reflektioner kring vad som händer. Möte 5

LIKA – it-tempen för skolan I augusti förra året skrev jag om det uppdrag SKL ett par månader tidigare fått av regeringen för att ge stöd åt kommunernas arbete med att digitalisera den svenska skolan. Den ena delen av uppdraget går ut på att skapa och leda ett nationellt forum för skolans digitalisering. Deras första uppdrag är att ta fram ett underlag till en nationell strategi, och det arbetet börjar närma sig slutet. Före valet kommer regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en strategi. Den andra delen handlar om att ta fram ett nationellt ramverk och ett webbaserat självskattningsverktyg. Nu är den första versionen klar och verktyget kommer att finns tillgängligt för alla 27 augusti. I det här inlägget kommer jag att titta lite närmare på det webbaserade självskattningsverktyget. Häromdagen pratade jag med Johanna Karlén, som är inlånad som projektledare på SKL året ut. – LIKA bygger vidare på It-tempen, ett verktyg som Lunds kommun utvecklat tillsammans med Lidingö stad.

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Filmer om verktyget Det finns en liten filmserie kring verktyget som utökas allt eftersom. Film 1 gjordes i samband med lanseringen av LIKA-verktyget för skolan så en del innehåll kan verka ”förlegat”, men grundprinciperna och tankarna bakom verktyget förklaras där. Vi fortsätter att komplettera med fler filmer och annat stödmaterial efter hand här på bloggen, se t.ex. Nyheter för kommunansvariga, januari 2016En film för framför allt kommunansvariga, eftersom den visar några nya funktioner som kommit för att förenkla det kommunövergripande arbetet. Film 1, LIKA, it-tempen för skolan – varför då? Film 2, LIKA, it-tempen för skola och förskola – hur då? Film 3, LIKA, it-tempen för skola och förskola – sen då? Film 4, LIKA, it-tempen för skola och förskola – arbetsmodellEn film som beskriver några tankar och idéer kring arbetsmodell. Film 5, LIKA, it-tempen för skola och förskola – kommunansvarigEn film för framför allt kommunansvarig. Bibliotek med mätbara mål Västerbotten:Delprojekt Västerbotten Helsingborg:

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Utskick 1, som kommer som kommer till skolorna i v. 43, 2015, innehåller ett separat häfte med bedömningsanvisningar till delprov A: tala. Delprov B: läsa Exempel

Att utveckla sitt skrivande | Mitt öppna klassrum Att gestalta, skriva målande och använda bildspråk Här i flikarna finner du stöd för skrivandet som bildspråk (förklaring på engelska än så länge svenska kommer), gestaltning och att skriva målande. Om du tänker på följande tips kommer du utveckla ditt skrivande från en enkel nivå till utvecklat. Formella saker som stycken, punkt, stor bokstav, rubrik och att man håller sig till texttypen är viktigt. Stavfel får du ha på enkel nivå men på högre nivå endast på svårare ord och inte de vanligaste. Matris för själv- eller kamratbedömning Du kan gärna använda denna matris för att kunna bedöma ditt eget arbete innan du lämnar in ditt arbete. Varför kamratbedömning? Det finns flera orsaker. Sen i sig är det ett kunskapskrav och ingår i svenskans läroplan.

Lärlabbet är här! Nu är vi igång! Att skapa tv-program tar sin tid. Från en påse frön av behovsanalyser till ett studioprogram av lärare, skolledare och forskare har det tagit månader av arbete. Idag går vi äntligen in i studion för inspelning av vårt första program. I varje program tar vi upp ett specifikt ”case”, en verksam skolledare/lärare som berättar om en utmaning hen står inför och hur handlingarna har följt på det. Lärlabbet är programmet för lärare, med lärare, av lärare! Här på bloggen kommer du få följa redaktionens arbete, hitta extramaterial från programmen, eftersnack med panelen och även våra gästbloggares inlägg och reflektioner. Vi hoppas bli en självklar plattform för input inom pedagogik och didaktik och vi är så glada att ni är med oss! #Lärlabbet genom Katja, projektledare

Språkutvecklande arbete med begrepp | Min undervisning Såhär tänker jag prova att arbeta med begrepp i matematik och NO! Inom varje arbetsområde listar jag viktiga begrepp när jag gör min pedagogiska planering för området. Begreppen skrivs ut och lamineras och blir begreppskort. För att arbeta med begreppen finns sedan några fasta, återkommande övningar.

Related: