background preloader

Learning studies och lesson studies

Learning studies och lesson studies
Learning studies kan kortfattat beskrivas att lärarna (förslagsvis i ett lärarlag) inledningsvis kommer överens om ett lärandeobjekt. Det vill säga något eleverna ska kunna eller som lärargruppen vill att eleverna ska kunna relaterat till kursplanemålen. Ett sådant lärandeobjekt kan vara att behärska procent eller att förstå =tecknets betydelse. Därefter görs förtester på elever för att bedöma kunskapsnivån. Efter detta sätter sig lärarna tillsammans och diskuterar hur de kan angripa detta undervisningsinnehåll. Lesson studies Detta är en form av gemensam professionell utveckling. Lesson study har sitt ursprung i Japan där det lyfts fram som en av de starkaste framgångsfaktorerna för elevernas höga prestationer i matematik. Learning studies What is lesson study Resultatdialog 2010 under rubriken Det andra steget: lärares forskningsresultat som gemensam resurs. Related:  Allmänt lärande

Learning Study - Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Learning study gruppen på GU Forskare och lärare som är intresserade av att utveckla undervisningen med hjälp av learning study i skolan Hur kan man på bästa sätt undervisa om något som är svårt?Vad är det i undervisningen som gör skillnad om elever lär sig eller inte? Dessa är några frågor som lärare arbetar med i en Learning study. I en Learning study är det elevernas lärande som står i fokus. De lärare som deltar i en Learning study arbetar systematiskt med att undersöka och utveckla sin undervisning i syfte att förbättra elevernas lärande. Det som eleverna skall lära och hur de förstår detta står i fokus. En undervisningssituation planeras gemensamt i ett arbetslag där alla deltagare undervisar i samma ämne, till exempel i matematik, men i olika elevgrupper. En av lärarna genomför den planerade lektionen med en elevgrupp och lektionen videofilmas. Därefter genomförs samma lektion men med de ändringar som gruppen har kommit överens om i en ny elevgrupp.

Välkommen till en kunskapsbank för Learning study och Lesson study! | Learning study Learning study: »Det är en kollektiv resa« – Fördomen att learning study är ett matteprojekt beror på att det främst är inom det ämnet som det hittills funnits pengar till kompetensutveckling. Men nu börjar allt fler ämneslärare få upp ögonen för metoden, säger Henrik Hansson, lärare i matematik och idrott och hälsa som numera handleder learning studies på heltid. Några som dock ännu inte riktigt gett sig in i leken är lärarna i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. Detta fast de ämnena har minst lika mycket att vinna på metoden som övriga ämnen, enligt Henrik Hansson. – Inom svenskämnet fokuserar i dag många learn­ing studies på svåra begrepp som lärarna lätt tar för givet att eleverna förstår. Hans kollega Maria Bergqvist, som har handlett en learning study i textilslöjd, håller med om att begreppsförvirring kan vara ett skäl till att eleverna inte lär sig det som ämneslärarna avser att de ska lära sig. Första steget är att bestämma lärandeobjektet, det vill säga exakt vad eleverna ska lära sig.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

opeverkostot - home Utveckla lärandet ihop med kollegorna – Vi lärare är i dag väldigt duktiga på att arbeta i arbetslag och diskutera temaområden, organisation och elevärenden. Men själva innehållet i vår undervisning pratar vi nästan aldrig om, konstaterar Henrik Hansson, lärare i matematik och idrott och hälsa som numera handleder learning studies på heltid. Han och hans kollega Maria Bergqvist hoppas att även lärare i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap nu ska få upp ögonen för arbetssättet. Ta del av deras tips och råd och lära dig mer om vad en learning study är i tidningen miVIDAs djupdykning i ämnet. Läs också om lärarna i idrott och hälsa på skolan Öjersjö Brunn i Partille som gjorde en learning study på ”att förbättra min tid och min löpteknik på 30 meter”. Än så länge har arbetssättet inte slagit igenom på bred front inom hem- och konsumentkunskapen. Att utveckla sitt arbete kan man förstås göra på många olika sätt; Learning study, lesson study eller aktionslärande – alternativen är flera.

Lärmodul - "Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans" Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den? Planera Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas. Vi ska här enligt Timperley fokusera på elevernas behov och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi? Bild från Henningssons film Tider för träffarna – En gång i månaden? Vilka ska delta – Piloter eller samtliga? Lärlagens sammansättning – Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)? Struktur och roller – Vem leder samtalen? Syfte och fokus – Att välja lärområde – Hur gör ni för att välja? Målsättning med – Mötena – Valt lärområde? Uppföljning och utvärdering – Hur ska vi följa upp arbetet som process? – Hur ska vi följa upp arbetets resultat?

Flipped Classroom 2.0: Competency Learning With Videos The flipped classroom model generated a lot of excitement initially, but more recently some educators — even those who were initial advocates — have expressed disillusionment with the idea of assigning students to watch instructional videos at home and work on problem solving and practice in class. Biggest criticisms: watching videos of lectures wasn’t all that revolutionary, that it perpetuated bad teaching and raised questions about equal access to digital technology. Now flipped classroom may have reached equilibrium, neither loved nor hated, just another potential tool for teachers — if done well. “You never want to get stuck in a rut and keep doing the same thing over and over,” said Aaron Sams, a former high school chemistry teacher turned consultant who helped pioneer flipped classroom learning in an edWeb webinar. “The flipped classroom is not about the video,” said Jonathan Bergmann, Sams’ fellow teacher who helped fine tune and improve a flipped classroom strategy.

Hoppet sätts till kollegiala lyft I Helen Timperleys vetenskapliga modell (se nedan) är lärarnas delaktighet i att analysera problemen en förutsättning för att de ska bli engagerade både som individer och grupp.Läraryrket har en tradition av ensamhet och stolt individualism, sägs det ofta. Det är ingen självklarhet att lärare ska dela med sig av de erfarenheter och så kallade ”tysta kunskap” som under lång tid utvecklats bakom stängda klassrumsdörrar. Men just nu pågår det en långsiktig förändring av hela fortbildningskulturen. Lärare ska tränas i att ge och få handledning, reflektera i grupp och utveckla nya samarbetsformer. Satsningar som Matematiklyftet och Läslyftet är exempel på det. Skolverket slår fast att detta är rätt väg att gå: ”När lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre resultat hos eleverna. Helen Timperley kallar modellen »Lärares undersökande och kunskapsbildande cykler«.framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt”.

Oppitunnit lopetettiin – koululaiset innostuivat opiskelemaan Lehtisaaren koulun luokassa käy tasainen puheensorina. 4 - 9 -luokkalaisista koostuva oppilasryhmä työskentelee sulassa sovussa ikäeroista huolimatta. Kun toimittaja kysyy, mitä luokassa on tekeillään, neljäsluokkalainen Pyry Särkijärvi ottaa tilanteen haltuun. Hän lähtee haastattelemaan työtiimejä: – Faktatiimi, mitä olette tehneet ja mitä pitää vielä tehdä? Entä mediatiimi, missä mennään? Tiimit raportoivat Pyrylle. Ruokatunnit on niin kuin ennenkin – Pyry Särkijärvi Luokassa on opettajakin, mutta hän on istahtanut luokan nurkkaan ja yrittää olla häiritsemättä työskentelyä. – Paitsi ruokatunnit, ne on niin kuin ennenkin, Pyry täsmentää. Tavoitteena räjäyttää perinteisen koulun rakenteet Lehtisaaren koululla on meneillään kokeilevan oppimisen viikko. Oppitunteja ei ole, välitunteja ei pidetä. – Tällä viikolla koulua ei pidetä, mutta täällä kyllä opitaan. Tällä viikolla koulua ei pidetä, mutta täällä kyllä opitaan – Rehtori Tarja Seppälä-Pänkäläinen Koulutyötä jatketaan kotona Skypessä

För mycket variation blir svårt för elever Pernilla Nilsson vid högskolan i Halmstad har stor erfarenhet av att forska om lärares ämnesdidaktiska kompetenser. Bland dessa ingår kunskap om bra sätt att undervisa i ett ämne och kunskap om hur elever förstår ämnet och centrala begrepp som används i ämnet. I den här studien ville hon undersöka vad lärare lärde sig av att vara med i en learning study. Projektet gav ny kunskap om vad som kan hjälpa elever att lära sig om joner, men också om lärares professionella lärande. – Det är viktigt att vi med forskningen försöker identifiera och sätta ord på den där ibland tysta kunskap som lärare besitter, menar Pernilla Nilsson. Lärare och forskare planerar tillsammans Tre lärare planerade tillsammans med Pernilla Nilsson en lektion för årskurs 8 om vad joner är och hur de bildas. Eleverna fick göra tester före och efter lektionen för att det skulle gå att se vad de lärde sig av lektionen. Variation ett sätt att synliggöra det viktiga För mycket variation blir svårt för elever Text: Gunnar Höst

Paulaharjun yhteisöllinen verkkolehti | Lukkari 2.0 Suurin eroavaisuus perinteiseen alaluokkien lukkariin on se, että perinteinen on tehty luokka- ja opettajakohtaisesti. Tässä se on tehty solu- tai luokka-aste kohtaisesti. Silloin oppilas voi valita useamman opettajan tai opetustyylin tarjoamasta valikoimasta itselleen sopivimman. Ohessa ensimmäisen vanha visualisoitu kiteytysversio alaluokkien Lukkarista Thinglinkillä. Keltainen= Matemaatiikka ja luonnontieteet Oranssi= Kielet ja sivistysaineet Vihreä= taito- ja taideaineet Tummansininen= Valittu painotus joko oman kiinnostuksen tai yhteisesti sovitun tuetun näkökulmasta tuntikehysaineista Vaaleansinen= Valittu painotus kerhotunnin omaisesti vapaista teemoista kuten koodaus, draama tai yrittäjyys. Perjantain integroitu teemapäivä vastaa uuden opsin ilmiöopetuspainotukseen. Taito- ja taideaineissa voi olla haasteenaa erikoisluokkien varaus. Pieniä huomautuksia: väripalkkeihin ei ole otettu orjallisesti kaikkia olemassaolevia aineita.

Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. I den svenska skoldebatten pågår en diskussion om tillgången på behöriga lärare, söktrycket och kvaliteten på befintliga lärarutbildningar och i dagarna kom även OECD med sin rapport om den svenska skolan. Forskaren John Hattie menar att vi tidigare riktat stort fokus på yttre skolstrukturella faktorers betydelse exemeplvis elevernas socioekonomiska bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska resurser, klasstorlek och tillgång till fria skolval. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum.

Related: