background preloader

Stärk språket Stärk lärandet

Stärk språket Stärk lärandet
Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Dessa frågor står i fokus för denna bok, skriven av Pauline Gibbons som själv har lång erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever, både som lärare och lärarutbildare. Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Sedan 2006 finns boken även i svensk översättning. Studiehandledningar Till boken Stärk språket Stärk lärandet har Nationellt centrum för svenska som andraspråk utarbetat en studiehandledning, som är tänkt att fungera som underlag för bearbetning av innehållet.

http://www.andrasprak.su.se/publikationer/facklitteratur/st%C3%A4rk-spr%C3%A5ket-st%C3%A4rk-l%C3%A4randet-1.81797

Related:  språkutvecklande arbetssättLäs och skriv!språkutvecklande arbetssättSkolutvecklingGenrer

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Framgångsfaktorer för att stärka språket för nyanlända elever Utmanande uppgifter och ett tillåtande klimat. Det är två framgångsfaktorer för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever, enligt Anna Kaya. Hon har gjort en studie av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4–6. Nyanlända elever måste utmanas i sitt lärande på samma sätt som alla andra, men hur skapar man kognitivt utmanande uppgifter på en språkligt enkel nivå? Att ha höga förväntningar på alla våra elever vet vi är en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor handlar om att i undervisningen förtydliga och exemplifiera i stället för att förenkla.

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs.

Skrivcirkeln Träna mera Svenska Grundskola år 4-6 Grundskola Liber Pedagogiska tankarI Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. Arbetssättet utgår dessutom från cirkelmodellens fyra faser. KomponenterSkrivcirkeln består av tre arbetshäften, ett för vardera årskurs 4, 5 och 6, samt en metodbok för läraren. Varje årskursbok har ett eget tema och alla tar upp genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.

Språkutveckling med hjälp av metoden Reading to Learn Alla skolans ämnen har ett eget språk. Även texterna i de olika ämnena ser olika ut och tillhör olika genrer. En labbrapport i kemi är inte uppbyggd på samma sätt som ett recept i hemkunskap. Och ordvalen ser väldigt olika ut. Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra.

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red). Bakgrunden till språksatsningen var låga meritvärden under många år och kommunen hade haft stora svårigheter att lyfta elevernas resultat. När de kartlade meritvärden och resultat på nationella prov framstod det ganska tydligt att kommunen hade en stor grupp elever som hade presterat dåligt på läsförståelseuppgifter. Centralskolan hade haft ett antal föreläsningar i språk- och kunskapsutveckling men eftersom de hade varit frivilliga hade endast ett fåtal deltagit.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur.

Återberättande text Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no Vässa språket är namnet på Origos tema om vikten av att undervisa om språket i ämnesundervisningen. Här nedan finns en kort beskrivning av, och länkar till, de olika artiklarna: I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. En kurs i genrepedagogik tog arbetet vidare och Susanne menar att det har blivit tydligare hur språket bär matematikkunskaperna. På skolan arbetar även Vlatka Glumac som är certifierad genrepedagog. I hennes tjänst ingår, förutom att utbilda kollegorna i genrepedagogik, också att handleda dem.

Related: