background preloader

Samtiden - Flerspråkighet: Flerspråkighet i alla ämnen i skolan

Samtiden - Flerspråkighet: Flerspråkighet i alla ämnen i skolan
Alla i skolan måste jobba med flerspråkighet och inte bara svensklärarna. Det ska ingå i alla skolans ämnen och skolans ledning ska se till att alla lärare utvecklar flerspråkiga i skolan. Det säger Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen i Utrecht och gästprofessor vid Malmö högskola. Inspelat i december 2013. Arrangör: Skolporten. Här kan du skapa egna klipp ur programmet

http://www.ur.se/Produkter/181123-UR-Samtiden-Flersprakighet-Flersprakighet-i-alla-amnen-i-skolan

Related:  Språkutvecklande arbetssättFILMER OM LÄSNING OCH SKRIVNINGSpråkutvecklande arbetssättför diskussionmariaschwartz

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Skolbibliotek 2014: Biblioteksutveckling i praktiken Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten. Här kan du skapa egna klipp ur programmet

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till.

iMovie Jag har haft lite ångest över att jag inte varit så aktiv i min blogg, men tänkte: Bättre sent än aldrig Denna vecka har vi jobbat med film på Rutsborgskolan, treorna har satt igång med att göra filmer om våra asagudar, medan sjuorna gör reklamfilmer om skolan eller "vad gör du om det börjar brinna på skolan". Jag hade en genomgång för treorna i hur man enkelt skapar greenscreen-klipp och hur man redigerar i iMovie.

Ett språklyft – en långsiktig investering Foto: Håkan ElofssonÅterigen en dyster PISA-rapport. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras och denna gång har Sverige den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder. I läsförståelse är det främst de lågpresterande eleverna som försämrat sina resultat. Skolverket konstaterar att föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom allt tydligare i resultaten och att likvärdigheten är starkt hotad. Här krävs förstås kraftfulla åtgärder. Frågan är bara vilka?

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen.

Samtiden - Framtidens skolpolitik: Integrationsfrågor och framtidens skola Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Jag hoppas att vi i framtiden kan skapa en ny förståelse för kompetens, identitet och motivation och se att utsidan inte alltid speglar insidan, fortsätter hon. Inspelat i januari 2014.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa.

Bildningsbyrån - integration: Utsikter på skola i Landskrona På Dammhagskolan i Landskrona har drygt 95 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska. Här pågår projektet UTSIKTER, där bland annat didaktiker, logopeder, folkhälsoforskare och hjärnforskare kontinuerligt mäter och analyserar elevernas resultat för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan man ändra och anpassa rutiner och arbetssätt. Det som pågår här är viktigt.

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Metoden bör nyttjas regelbundet i undervisningen, ca 2ggr veckan under hela skoltiden. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här:

Related:  filmer