background preloader

Språkutvecklande arbete om djur

Språkutvecklande arbete om djur
I samband med vårt arbete kring världsdelarna uttryckte eleverna i åk 2 önskemål om att lära sig mer om djur i världen. Det är roligt att kunna utgå ifrån elevernas intressen och bra faktatexter finns att tillgå på ne.se. Tanken är att vi kan integrera många ämnen i djurtemat och även få in hur man ger kamratrespons. Djurtemat inleddes med en film om Austins fjäril. Filmen handlar om en kille som ritar av en fjäril och sedan får tips och råd av sina kompisar hur han kan förbättra bilden. Hur kan man ge tips till en kompis på ett bra sätt? Alla fick rita av sitt eget djur utifrån en bild. Förutom bilden fick eleverna också en enkel faktatext som skulle läsas igenom. Vår cowboy sammanfattar med nyckelord när det gäller faktatexter. Det dök upp en del nya ord i faktatexten, så även detektiven fanns där med sitt förstoringsglas och frågade vad olika ord betydde. Till nästa gång ska jag komma ihåg att ha bilderna och faktatexterna separata från varandra.

http://lasoskrivundervisning.blogspot.com/2014/03/sprakutvecklande-arbete-om-djur.html

Related:  skrivspråkutvecklande arbetssättLäsförståelse, fonologisk medvetenhet, språklekar

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Innehåll: Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande?

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning).

Språkutvecklande NO-lektion med digitala verktyg om hur hur växter förökar sig Efter att ha undersökt blommans delar och pratat om vad de olika delarna samt tittat på några olika filmer som visar hur fröväxter förökar sig är till för är det nu dags för mina fyror att träna på att återberätta ett händelseförlopp i NO. Det passar extra bra eftersom jag vet att min svensklärarkollega arbetar med återberättande text och har gått igenom typiska drag och tidsord. Förutom att träna återberättande tränar eleverna också på att använda naturvetenskapliga begrepp. Som stöd i återberättande har jag gjort ett antal bilder som eleverna först måste fundera kring vad de visar och sedan i vilken ordning de ska komma. Jag har använt appen Doodle buddy när jag gjorde bilderna. Eleverna kommer att använda iMovie på sina iPads.

Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka.

Dikter, meningar, texter och berättelser fixas Alla elever i åk 2 har fått egna läsfixare att använda när vi läser och jobbar med texter. Den senaste tiden har det arbetats flitigt utifrån En läsande klass-materialet med dikter av bl.a. Fröding och Strindberg. Ord har samlats på vår detektivtavla. (2014) Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Anna Kaya Kandidatuppsats i svenska som andraspråk Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat.

Spökägget Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka. Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. Temat går ut på att det plötsligt dyker upp ett ägg i klassrummet. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

fonologisk medvetenhet Låt oss sätta fokus på barns språkutveckling för en stund. Redan under fosterstadiet startar barns språkutveckling eftersom fostret hör mammans röst och språkmelodi inifrån livmodern. När barnet sedan föds finns redan ett antal viktiga förmågor som möjliggör att barnet utvecklar ett språk. Barnet söker ögonkontakt, härmar, övar sig i turtagning och har en stark vilja att samspela och kommunicera. Redan från allra första stund skickar barnet signaler till sin omgivning, i form av skrik, läten och blickkontakt.

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket? Ok: Hej då Jante! Läsförståelsestrategier i praktiken: Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten. Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan. Antingen en sköldpadda eller en hare eftersom sagan handlade om just dessa två djur som en dag kom på att de skulle tävla om vem som var snabbast. Jag läste sagan och eleverna agerade och rörde sig som det djur de hade valt.

Ställ en fråga till en av personerna i boken Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren.

Kamratrespons, fakta o föreläsningar Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman). Under våren kommer jag träffa varje elev enskilt och samtala/diskutera deras läsutveckling inom läsflyt och läsförståelse.Läsläxan i veckan lästes upp för kamrat och två stjärnor och en idé-lapp klistrades in längre bak i läxboken. Från ovannämnda matris fick barnen mer idéer och tips.Skrivande av faktatext om eget valt djur i världen har de flesta blivit klara med. När vi ändå var i farten skrev eleverna en egen faktatext om björnen också.

Related: