background preloader

Arbetsgång

Arbetsgång
Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt/arbetsgang-1.216247

Related:  språkutvecklande arbetssättspråkutvecklande arbetssättspråkutvecklande arbetssättSpråkutvecklande arbetssättSpråk i alla ämnen

Alla lärare är svensklärare - Förstelärare i Svedala I min ansökan till förstelärare vill jag minnas att jag bl a skrev något i stil med att ”Alla lärare är svensklärare”. Jag ansökte i maj 2013 och då pratades det inte speciellt mycket om påståendet i kommunen. Inspirationen till formuleringen fick jag många år tidigare, när jag läste in en lärarbehörighet till svenska som andraspråk. Strax därefter, i januari 2011, började Svedala kommun ett stort implementeringsarbete kring LGR 11. Än idag minns jag när Skolverkets föreläsare gång efter gång markerade de magiska fyra orden ”Alla lärare är svensklärare”. Det är synd att säga att mottagandet var odelat positivt! Genrepedagogik är fusk? "Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Ska vi verkligen få ha fusklappar när vi skriver? Wow!" Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation.

Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Själva målet med läsningen är alltså att förstå texten.

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare. Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. DLS finns för skolår 2 och skolår 3, för skolår 4-6 samt för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna.

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Den viktigaste enskilda faktorn som kan förklara språkförståelse är ordförråd (Elbro, 2006) samtidigt som en individs förutsättningar att förstå läst text är beroende av dennes muntliga språkliga färdigheter. En språkutvecklande NO-lektion Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände.

Ny i svenska skolan: Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.

Related: