background preloader

Arbetsgång

Arbetsgång
Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4 Related:  Språkutvecklande arbetssättspråkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Språkutvecklande arbete Läs och Skrivportalen - Välkommen till Läslyftet som startar hösten 2015. Läslyftet som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket 2011) Nästan var femte elev i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionens granskning, texter och rekommendationer om Flerspråkiga elever (2010) Flera språk i förskolan - stödmaterialet syftar till att öka förskolepersonalens kunskaper, inspirera och ge vägledning i arbetet med flerspråkighet i förskolan (2013) Nya språket lyfter! Språket på väg - Skolverkets kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. Språklekar, lek Nationellt centrum för svenska som andraspråkin

"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Mer tid för planering låter som en frestande lösning på problemet men medför inte per automatik någon förändring. (Vilka elever planerar du för? Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Tidigare i augusti publicerades en angelägen debattartikel av Barbro Westlund och Gunilla Molloy: ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” (DN 3/8-2016). Vi kan i debattartikeln även läsa följande: Vill du själv komma igång med att arbeta mer språkutvecklande? Åsa Edenfeldt

Fem_steg_for_planering.pdf check Så var det, det där med språkutveckling | Språkutveckling med Duoab Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. Hur ska man tänka då? Höga förväntningar Utmanade undervisning Struktur och tydlighet Skapa motivation hos eleven Integrera lärandet i ett större sammanhang Skapa möjlighet för interaktion Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. ”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte.

Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 - Kvutis Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta?

Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Språk i alla ämnen Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Boken innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag. Språk i alla ämnen bygger på författaren Hanna Stehagens erfarenheter av att undervisa på gymnasium och grundskola där hon möter många elever med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd. Läs mer om Samlad kunskap för skolan

Höstterminen 2015 Naverlönnskolan #arbetsmaterial | Kvutis Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder: En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Trevor Dolan, vad kännetecknar framgångsrika skolor (8:03) Läs Pedagog Stockholms Tolkningen av resultaten är viktigare Titta på animation Synligt lärande

Related: