background preloader

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland
Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Deras underrubrik är ”Every child literate – a shared responsability” och det säger en hel del om vad det handlar om. Literacy online är en sida där man kan ta del av deras kursplaner och styrdokument men där finns även mycket råd och stöd till både lärare och elever. Bild från Bild lånad från Bedömning Flerspråkiga elever

http://skollyftet.se/2012/04/06/litteracitet_med_inspiration_fran_nz/

Related:  Språkutvecklande arbetssättSpråket i alla ämnenLäsvärt

Råd till skolledare med flerspråkiga elever Hur gör man? Det är en högst relevant fråga att ställa sig när man har många flerspråkiga elever i en skola. Kanske kommer många nyanlända elever till skolan. I min blogg brukar jag skriva till lärarna, min intention är att försöka att ge didaktiska och pedagogiska råd och lästips, men nu tänkte jag även ge några råd till alla skolledare som styr över organisationen. Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat.

Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då. Den tänkta mottagaren var mina elevers föräldrar.

Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter.

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra.

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga! Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället. Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända.

Ett språkligt bedömningsmaterial behövs för varje skolämne För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på Skollyftet, där jag hävdade att Lgr 11 gjorde oss alla till språklärare. Påståendet grundade jag i det faktum att många av de förmågor som eleverna ska utveckla under skolåren kräver ett välutvecklat språk. Deras kunskapsutveckling måste följas av en språklig utveckling, om de ska ha chans att utveckla de förmågor som uttrycks i den nya läroplanen. För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5: De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.

Digitala läromedel ger mer undervisningstid Digitala läromedel är på stark frammarsch. I Danmark är 35 procent av läromedlen som säljs digitala. I Sverige är siffran endast 5 procent. I en situation där svensk skola anses vara i kris är det flagrant att inte ta tillvara de möjligheter till förbättring av skolverksamheten som digitala läromedel medger. Ett uppenbart skäl att använda digitala läromedel är att de ständigt är uppdaterade. Ylva Petterson #digdag Foto: By Jorge Escalante Kunskapande skapande ylva.pettersson@skara.se @Ychen06

Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Andra elever i min grupp kan läsa mycket bra på sitt modersmål, och på svenska, och denna variation ställer höga krav på mig som lärare och på min undervisning. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare.

Lgr 11 gör oss alla till språklärare När jag studerar kursplanerna i lgr 11 ser jag språk överallt. Att eleverna får rika möjligheter till att tala, läsa, skriva och lyssna är centralt i alla ämnen enligt vår nya läroplan. Ser jag detta för att jag är språklärare?

Related: