background preloader

Tio lektioner i språkdidaktik: Språkutveckling och digital kompetens

Tio lektioner i språkdidaktik: Språkutveckling och digital kompetens
Sfi-läraren Sara Lövestam ger konkreta tips att använda vid språkinlärning. Eleverna dokumenterar sin språkutveckling genom att skapa en digital presentation med hjälp av verktyget Padlet och genom att spela in sin egen röst med hjälp av en pod. De lär sig också om digital kompetens och förmågan att använda sig av digital teknik och internet. Sara Lövestam använder sig av elevernas kunskaper och tips för att skapa delaktighet. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

http://www.ur.se/Produkter/180912-Tio-lektioner-i-sprakdidaktik-Sprakutveckling-och-digital-kompetens

Related:  Tips i teori och praktik för språkutvecklande undervisningLässtrategier - språkutvecklingSpråkutvecklande arbete

Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag. Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp.

Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. Länka i så fall till dina videos eller blogginlägg under respektive digitalt verktyg.

Språk i alla ämnen Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop och därför är frågor om språk frågor för alla lärare. Elevers språkkunskaper kan utvecklas i alla ämnen. Här finns resurser som kan vara användbara för att utveckla undervisningen. Språk i alla ämnen Nyanländas lärande - startsida Skolverket ebjuder stöd och kompetensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar en skolgång av hög kvalitet och likvärdighet. Vi ger stöd och rådgivning för att organisera verksamhet, kartlägga, undervisa, bedöma och betygsätta nyanlända elever. Stöd för arbete med nyanlända barn och elever Fram till och med 2019 genomför Skolverket ett flertal insatser med fokus på nyanlända elever. Med start under våren 2016 genomförs riktade insatser som vänder sig till de skolhuvudmän, som tagit emot en stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Syftet med insatsen är att erbjuda kommunerna stöd i arbetet med att utveckla verksamheterna som rör nyanlända elevers mottagande och utbildning.

Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.

Flerspråkighet i fokus – UR Samtiden Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande. Inspelat 14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen:

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen.

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu?

Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." EU:s 8 nyckelkompetenser Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet.

Strategier för läsning Det pratas en del om strategier på nätet för läsning och främst inom svenska språket. Ni har väl inte missat av Marie Trapp som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 för sin roll inom Lässtrategier, Susanne Nystedts videoscribes om lässtrategierna på Youtube som nominerade henne till guldäpplet och Alexandra Wastessons personifierade läsfixare. De har hämtat inspiration från Barbro Westlund lässtrategier som hon skriver om i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Westlund menar att det inte räcker för elever att läsa mycket, de måste få strategier för att förstå det de läser. Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor.

Related: