background preloader

Skolbanken

Skolbanken
Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?

http://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/

Related:  linbybLäroplan mmUndervisningFormativ bedömningBedömning

Språket på väg - ett bedömningsstöd i svenska Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. En del av materialet vänder sig direkt till eleverna. Materialet laddas ned via länkarna nedan.

Bo Hejlskov Elvéns blogg I de senaste år har jag sett en del åtgärdsprogram för elever i grundskolan. Det har inte bara jag, utan även Skolinspektionen. I de inspektionsrapporter jag läst finns det några gemensamma nämnare: Elever med särskilda behov får inte det stöd de har rätt till (det kommer nog inte som en överraskning för någon) och åtgärdsprogrammen fokuserar på vad eleven eller föräldrarna bör göra, inte vilka åtgärder skolan tänker vidta. Det sista har jag sett många exempel på. Några exempel jag sett: Eleven ska passa tiderna.Eleven ska öka sin närvaro.Eleven ska lära sig förstå konsekvenser av eget handlande.Eleven ska träna på xxxx.Föräldrarna ska hjälpa till med läxorna.Föräldrarna ska se till att eleven har med sig gympakläder på torsdagar.Föräldrarna ska se till att eleven kommer i säng i tid.Föräldrarna ska prata med eleven om vad hens beteende innebär för skolgången.Föräldrarna ska skapa ett belöningssystem som gör att eleven lär sig det hen ska.

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst.

Boktips sommaren 2014 Tänk om alla lärare i Sverige skulle läsa en eller flera av nedanstående böcker i sommar. Vilket uppsving det skulle ge till de pedagogiska diskussionerna nästa läsår! Välj ut minst en bok som du själv läser i sommar och skicka vidare förslagen till dina kollegor så blir nästa läsår ännu bättre! Jag har inte läst alla böckerna själv, men jag har läst en del och de andra är sådana som jag vill läsa. John Hattie Synligt lärande för lärare Boken är en uppföljare till Synligt lärande där John sammanställde den största metaforskning inom pedagogik som någonsin gjorts. Bedömning för lärande i matematik Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet.

Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Lgr 11, The Big 5 och bedömning I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5. Började då fundera hur jag skulle kunna synliggöra Lgr 11 ännu tydligare för mina elever och kom då fram till att jag skulle göra en kunskapsvägg med alla ämnen som eleverna hade i åk 1-3.

Litteraturhistoria .Litteraturhistoria handlar om... hur människans sätt att förstå och beskriva verkligheten växlar hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde och hur människan och samhället skildras Litteraturhistoria är TEXTER jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom.

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman.

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback.

Related: