background preloader

Så fungerar Skolverkets bedömningsportal

Så fungerar Skolverkets bedömningsportal
För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.

Rubrics for Teachers - Assessment A collection of rubrics for assessing portfolios, cooperative learning, research process/ report, PowerPoint, oral presentation, web page, blog, wiki, and other social media projects. Quick Links to Rubrics Social Media Project Rubrics Wiki Rubric Criteria for assessing individual and group Wiki contributions. Blog Rubric Assess individual blog entries, including comments on peers' blogs. Twitter Rubric Assess learning during social networking instructional assignments. Discussion, Teamwork, and Cooperative Learning Rubrics Online Discussion Board Rubric Assessing ability to share perspectives, refine thoughts through the writing process, and participate in meaningful discussionPrimary Grade Self-Evaluation Teamwork Rubric (pdf) Features of a sandwich to graphically show the criteria Upper Elementary Teamwork Rubric Karen Franker's rubric includes six defined criteria for for assessing team and individual responsibility PowerPoint and Podcast Rubrics Web Page and ePortfolio Rubrics

arbeta formativt med läsning | frokenlundgren I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg. Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv. En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit? För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet:

Framsida | Bedömning för lärande Kunskapsvägg Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6. Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Flera har hört av sig och önskat få mallen som jag har använt när jag har gjort kunskapsväggen. Hoppas att ni som efterfrågat mall kan få nytta av detta. För nästan 3,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Nu har jag under de två senaste läsåren jobbat på mellanstadiet och använt mig av den för åk 4-6 med mina elever för att synliggöra lärandet för dem.

Matriser & kunskapskrav Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav? Kunskapskraven anger vad som krävs i skolan vid olika årskurser. I läroplanerna är kunskapskraven framskrivna i tabeller (Skolverket använder i det sammanhanget inte ordet matriser).

Ullis skolsida Tolkningen av resultaten är viktigare enligt John Hattie Hur man blir en framgångsrik lärare eller skolledare enligt Professor Hattie "Lärandet ska vara synligt för den som lär sig" och "goda resultat nås tillsammans". Tankarna kommer från John Hatties metastudie om vilka åtgärder som höjer elevers prestation i skolan. Synligt lärande, "Visible Learning" är när lärare ser lärande ur ett elevpersspektiv och eleven ser och uppfattar sitt eget lärande. John Hattie är professor i pedagogik vid universitetet I Auckland, Nya Zeeland och är sedan 2011 chef för Melbourne Education Research Institute på universitetet i Melbourne. Några av studiens resultat visar på en mycket liten effekt för faktorer som mindre grupper eller klasser och för hemuppgifter i vissa åldersgrupper. Mindre klasser gör liten skillnad Kan du se en attitydförändring kring dessa frågor, bland personer inom utbildningssektorn och angränsande grupper, eller finns det fortfarande många som hävdar att dessa faktorer har en stor betydelse för lärandet? Nya analyser med nya effekter

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. I följande dokument kan du läsa mer om detta: Även skriften om planering och genomförande hänger ihop med detta.

Betyg - Så funkar det! en film Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? Filmen avslutas med principerna för betygssättning.

”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare. Det jag hör gör mig lite bekymrad. Den tidigare betygsmodellen var en kompensationsmodell, där svagare områden till viss del kunde kompenseras av starka. För att få A i betyg ska man, vid kursens slut, ha uppnått A i alla delar av kunskapskraven. – Men det jag möter är att lärare bedömer och bockar av, precis allt eleven gör. Magdalena Rangne gissar att det handlar om att man blandar ihop kunskapskrav och innehåll/moment. – Läraren behöver inte vara rättvis vad gäller kursinnehåll. En konsekvens blir att det inte ges möjlighet till övning eller experimenterande. Hur kommer det sig att det finns missförstånd om detta?

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Ola Henningsson, om Lärares professionella lärande, Timperley

Related: