background preloader

Matriser & kunskapskrav

Matriser & kunskapskrav
Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav? Kunskapskraven anger vad som krävs i skolan vid olika årskurser. I läroplanerna är kunskapskraven framskrivna i tabeller (Skolverket använder i det sammanhanget inte ordet matriser).

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/2/3

Related:  1 Tydliggöra mål och kunskapskravformativ undervisning och bedömningBedömningbedömning mm

Kunskapsvägg Nu tror jag att väggen ska vara i stort sett komplett även för åk 4-6. Det jag vet som fattas är moderna språk. Ska försöka få till det också här framöver. Upplägget ser likadant ut som de tidigare jag har lagt ut. Till varje ämne så är det de ämnesspecifika förmågorna, det centrala innehållet samt kunskapskraven för E, C och A nivå i åk 6. Kunskapskraven är skrivna med du istället för eleven, annars så är det samma text som kunskapskraven i Lgr 11.

Direkt återkoppling via mini-whiteboards Ett billigt och snabbt analogt sätt att jobba med återkoppling från alla elever till lärare, och även mellan elever, är med hjälp av mini-whiteboards. I en del klasser är det vanligt förekommande där var att att jobba med helklassåterkoppling där läraren ställer en fråga och eleverna ger ett kortare svar/väljer alternativ och visar på sina mini-whiteboards: Ser inte riktigt ut på detta sätt under mina lektioner… Metoden har justerats på så sätt eftersom eleverna sitter i grupper så har de fått en whiteboard per grupp. Samtidigt har detta inneburit att vi har fått till en grupprocess vid respektive bord där man inom och mellan gruppen/grupperna har hjälpt varandra.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet).

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Nybörjarguide Din nybörjarguide till att flippa klassrummet Vad bra! Du har börjat intressera dig för att flippa klassrummet. Men vad är det egentligen? Jag intervjuades av Ålands Radio när jag var där och föreläste.

Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Varje elevgrupp har sin uppgift i planeringen.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan.

En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!?

del 4 Del 4 i serien TIPS på IKT i skolan handlar om verktyg som skapar ordmoln. Ordmoln är ett verktyg som kan användas till olika saker. De kan hjälpa till att analysera en text t ex genom att synliggöra vilka ord som är vanligast förekommande i texten. Den informationen kan sedan hjälpa eleverna att utveckla sitt skrivande. På samma sätt kan man t ex synliggöra vad som står i läroplanen i ett ämne eller i någon annan text (eller på en hemsida). Ordmoln går även att använda som ett estetiskt uttryckssätt.

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! För- och nackdelar i Bedömningsstödet Det står inte mycket om flerspråkiga elever och bedömningen av deras läs- och skrivutveckling i Skolverkets nya Bedömningsstöd. Tyvärr! I lärarinformationen, på sidan 4, läser jag följande:

Related: