background preloader

Rätt feedback visar vägen

Rätt feedback visar vägen
Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte. Det var då som bedömningsfrågorna i princip försvann från lärarutbildningen och ”lärarkåren deprofessionaliserade sitt bedömningskunnande” som bedömningsforskaren Christian Lundahl uttrycker det. Men på senare år har bedömning fått en renässans inom skolan. Det som krävs är att undervisningen blir en interaktiv process där läraren kontinuerligt checkar av var eleverna befinner sig i förståelse, och därmed kunskap, och direkt justerar sin fortsatta undervisning utifrån det. Tre frågor är centrala i den formativa bedömningen: Vad är målet?

http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2013/09/18/ratt-feedback-visar-vagen

Related:  johannahallqvistFormativ bedömningformativ bedömningFormativ bedömningBedömning för lärande

Hur mycket tydlighet tål skolan? Barn behöver tydlighet, ramar och struktur, menar många. Det skapar trygghet och ordning i klassrummet vilket är bra för alla barn. Frågor vi behöver ställa oss innan vi accepterar det som sant är: Vad är det som ska vara tydligt? Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav:

Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG.

Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast.

Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras.

Tester leder till lärande Kan ett test generera lärande? Ja, säger Veit Kubik som disputerat på en avhandling i psykologi om testbaserad inlärning och hur det påverkar minnet. – När jag läste på Stockholms universitet insåg jag att det fanns en testningseffekt, att testet självt genererar lärande. Vi lär oss inte bara genom instudering utan också när vi testar hur väl vi lärt oss något, säger Veit Kubik i en intervju med Skolporten. I tre empiriska studier har Veit Kubik undersökt hur testning påverkar lärande. Han undersökte också hur motorisk inkodning, att utföra handlingar med sin egen kropp, påverkar minnet och glömskan i jämförelse med verbal inkodning, att bara läsa högt.

arbeta formativt med läsning I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg. Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv. En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit?

jlsu Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget.

Så kan du arbeta med formativ bedömning Det finns en rad missuppfattningar kring betyg och bedömning och lärare efterfrågar stöd. Skolvärlden träffar betygsexperten Per Måhl som berättar om vanliga fel och reder ut vad som faktiskt gäller. Förtydligande från Per Måhl angående exemplet om ”massmedia” i samhällskunskap:”Några lärare hade genomfört ett arbetsområde om massmedia i åk 8 och de skulle inte undervisa om massmedia i åk 9. De blev då oense om huruvida elever som fick F på massmedia i åk 8 måste göra omprov på massmedia i åk 9.

Formativ bedömning - bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning

Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet.

Litteraturtips – Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens varda... I går sken solen och jag spenderade eftermiddagen i trädgården liggandes i en solstol med en av sommarens böcker, den nyss utkomna (maj14) Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens vardag. Författarna är Anna Grettve, Marie Israelsson och Anders Jönsson. Så här skriver Natur och Kultur själva om boken: Kamratbedömning utvecklar I en tredjeklass på Hagaskolan i Umeå arbetar eleverna med kamratbedömning i svenskan. – Först sitter vi och skriver, sen läser vi varandras sagor. Vi ska ge beröm på två saker, sedan får man önska något som man tror kan göra sagan bättre, berättar Melvin. Melvin och Ella sitter bredvid varandra i klassrummet. När de skriver jobbar de med var sin berättelse. Efter en stund är det dags att spara, för snart ska de byta dator med en kamrat.

Related: