background preloader

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning
Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. För lärarens rättande anges fyra riktlinjer. Det har och det kommer alltid att finns en nära koppling mellan bedömning och lärande. I takt med att allt fler arbetar formativt blir det också tydligt att formativ bedömning inte är bättre än hur den genomförs. Det är väldigt viktigt att bjuda in eleverna i utformandet av bedömningarna. I Dylan Wiliams grunddefinition för formativ bedömning heter det att: Referenser Wiliam, Dylan (2013). Related:  Skola

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” | Min undervisning I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning. THINK, PAIR, SHARE /EPA innebär att när en fråga ställs funderar alla elever tyst och enskilt en liten stund. Det är i sista steget jag ofta kombinerar teknikerna. Båda de här teknikerna är bra var och en för sig men jag tycker att maximal effekt får jag när de kombineras.

Index | Bedömning för lärande Self-Assessment Inspires Learning Self-reflection is self-assessment, and one of the most significant learning tools we can model for our students. Ultimately, we want our children and adolescents to be the self-assessors of their work, dispositions, and goals. Research repeatedly reports that the difference between good teachers and superior teachers is that superior teachers self-reflect. The brain is wired for this strategy, and it has been a part of our evolution. Simply stated, when the brain feels any type of a threat (emotional, social, or cognitive stress) the thinking part shuts down. The following self-assessment survey, created for students and educators, provides questions that address short- and long-term goals. Self-Assessment Rubric for Social and Emotional Development (Click on image to enlarge). Big Goals Daily Goals Questions for Self-Assessment What do I need?

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

Om Christian Lundahl Christian Lundahl är professor och universitetslektor på institutionen för utbildning, Karlstad universitet och Stockholms universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv, bl.a. inom ramen för ett VR-finansierat foass-projekt. Disputerade 2006 på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. 2009 kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik samt i ett komparativt projekt kring bedömning och meritokrati finansierat av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG).

Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. - Jag har fått ett annat fokus. Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Tid Skådespelet

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman. Förmåga att tolka och analysera.Kommunikativ förmågaFörmåga att identifiera och lösa problemosv… När vi satte igång med matriser var vi ett par kollegor som diskuterade detta med levande IUP ganska mycket.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Utvärderingslappar till eleverna. Plocka 1-2 lappar och utvärdera din dag. Bra komma-igång-träning tänker jag. Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Den visar att det är klassrummen, inte skolornas kvaliteter, som står för den största skillnaden i elevernas skolprestationer. Enligt Wiliam är lärarens arbete inte att överföra eller förenkla kunskap utan att skapa effektiva, motiverande lärmiljöer. Många exempel i boken kan kännas främmande då de är importerade från USA eller andra utbildningssystem som skiljer sig från det svenska.

Related: