background preloader

Kamratrespons

Kamratrespons
Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011). Related:  Bedömning

Kamratrespons i skrivprocessen Efter att ha läst Christian Lundahls Bedömning för lärande fick jag ny energi att ta mig an kamratrespons på texter elever skrivit på lektionerna i Svenska B. Jag har gjort trevande försök förut, det har jag. Det har aldrig blivit särskilt bra. Jag har som mål den här terminen att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. Hur gjorde jag? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vad lärde jag mig? Eleverna kan vara resurs åt varandra. Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?

Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. En bokstav som ska motsvara elevens kunskapsnivå. Tre saker kan jag konstatera efter att upploppet är avklarat: 1. 2. 3. Varje lektion har använts till att eleven har arbetat med förmågorna. Att sätta ett ”rättvist” betyg baserat på elevens måluppfyllelse utifrån kunskapskraven i respektive ämne har aldrig känts så enkelt som idag. Nu sätter vi nya mål.Vi blickar framåt mot ett nytt läsår. Dagens betygsättning är inte bara en avslutning av läsåret 2013-2014 utan även en bra start och riktmärke för läsåret 2014/2015. En bra grund till reflektion och utvärdering. Välkommen i mål!

Kamratrespons | Bajenpedagogen Kamratrespons innebär att du tar hjälp av dina kamrater för att skapa bra texter och för att utveckla ditt skrivande. Det innebär också att du på motsvarande sätt ger dina kamrater skrivstöd. Utgångspunkter för kamratrespons Tänk positivt och var konstruktiv.Försök att vara så konkret som möjligt, motivera och ge exempel. Arbeta så här när du får respons Kom ihåg att den text som du skrivit inte är den färdiga produkten, utan bara ett utkast som ska bearbetas. Använd den här mallen som utgångspunkt när du ska ge respons på en kamrats text. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Gäller responsen en argumenterande text ska du även ställa följande frågor: ● Kan du tydligt urskilja författarens tes? ● Vilka argument tycker du är allra bäst och varför? ● Saknar du något argument? ● Hur är urvalet av fakta?

Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”. Värre var det med ”No hands up”. Det här var något som eleverna uppskattade.

Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen. Kamratrespons I onsdags testade vi kamratrespons. Eleverna delades in i par och fick läsa läsläxan för varandra. De skulle sedan ge positiv respons, beröm, till kompisen i form av två meningar. De skrev meningarna på en lapp med två stjärnor. De skulle också ge ett tips eller idé på vad kompisen ska tänka på att förbättra till nästa gång. Innan samtalade vi om hur man ger bra tips till varandra, att man är trevlig och ger tipsen på ett bra sätt, så att ingen blir ledsen. Du läser lugnt och med tydlig röst.Du läser korta ord med flyt.Du ljudar längre ord.Du pausar vid punkt.Du gör en kort paus vid kommatecken.Du läser det mesta av texten med flyt. Lappen med två stjärnor och en idé klistrade vi in där det fanns plats längst bak i läxboken. De konkreta tipsen har jag fått av Cecilia Seiman.

Sommarläsning #3 I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Jag påbörjade läsandet tidig vår men blev klar först i sommar. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. ”Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär.

Related: