background preloader

Bedömning

Bedömning
Related:  Bedömning

Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?

Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är. Vad är motivation? Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. ”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Förväntningar ”Utan en projicerad förväntan fungerar lärandet inte optimalt. När beröm kan vara dåligt Förtroendefulla relationer Hur ger vi beröm då?

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.

BFL håller pedagogiska samtal levande – Det pedagogiska samtalet lever i skolan. I samtalsgrupperna inspirerar vi varandra genom att vi får höra vad alla andra gjort. Man blir glad av samtalen och kraften hos olika personer på skolan, säger Camilla von Braun som är samtalsledare och lärare i hem- och konsumentkunskap. Särlaskolan är en F-9-skola i centrala Borås. Skolans två samtalsledare, Leif Blomqvist och Camilla von Braun, håller i två samtalsgrupper var med åtta till tio lärare i varje. Grupperna träffas varannan vecka, varannan gång tillsammans med samtalsledaren och varannan för att reflektera själva. – Jag tror att det är bra, vissa saker som är helt naturligt att använda i de lägre åldrarna går att använda för de äldre eleverna. Ett exempel som Leif tar upp är loggböcker, som är vanligt i de lägre åldrarna, har använts med äldre elever och har hjälpt dem att se varandras lärande. Ett annat konkret exempel är hur olika lärare arbetar med att synliggöra målen för eleverna. – BFL går att implementera i allting.

Kunskapsvägg Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6. Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Flera har hört av sig och önskat få mallen som jag har använt när jag har gjort kunskapsväggen. Hoppas att ni som efterfrågat mall kan få nytta av detta. För nästan 3,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Nu har jag under de två senaste läsåren jobbat på mellanstadiet och använt mig av den för åk 4-6 med mina elever för att synliggöra lärandet för dem.

Slut på klassrumsspelet Anders Holmgren är en av fyra utvecklingsledare på utvecklingsenheten i Borås kommun och han har genom åren blivit något av en expert på bedömning för lärande, som under tid fått förkortningen BFL. BFL är bedömning som förbättrar elevens resultat och blickar framåt. Det var Helena Korps bok Kunskapsbedömning — hur, vad och varför som sådde ett frö någonstans hos Anders Holmgren. Boken är en översikt av bedömningstraditioner i Sverige och världen, och den tar upp flera aspekter av just formativ bedömning. – Jag kände direkt att det är det här många lärare intuitivt söker sig emot, att använda bedömningen som ett verktyg för att eleven ska förstå vad det är den ska uppnå och prestera, berättar Anders. Anders höll flera föreläsningar i Borås och runt om i Västsverige som senare resulterade i att projektet med BFL - bedömning för lärande till sist blev verklighet. – Om jag säger till en elev att hon har en fantastisk skrivförmåga så är det som om jag säger att hon föddes med den.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Om – varför PMW – en framgångskarta För läraren kan PMW användas som en pedagogisk dokumentation för att se vad eleven upplever att den kan eller som var nytt för den. Om – för vem och hur fungerar metoden? Kort punktlista kring PMW

Formativ bedömning stärker lärandet Lärares betygsättning mäter inte bara elevers ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper, menar Alli Klapp. Det kan vara t.ex. motivation och ett generellt intresse för att lära sig mer. Denna så kallade kompensatoriska betygsättningspraktik kännetecknas av att lärarna kompenserar eleverna utifrån deras olika kunskaper och kompetenser. Vi sitter på tåget mellan Kristianstad och Lund och pratar om formativ bedömning, en fråga som har intresserat Klapp i flera år och något som också John Hattie lyfter fram som ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande. Hon har nyligen fått besked att hon ska tillbringa två år i ett postdok-projekt vid Columbia University i New York. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt, säger Klapp. – Flickors betyg innehåller mer av det här med personliga egenskaper och det sker ofta omedvetet. Betyg påverkar elevers motivation för lärande och elevers prestationer senare i utbildningen visar Klapps forskning. – Trenden är problematisk.

Matriser & kunskapskrav Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav? Kunskapskraven anger vad som krävs i skolan vid olika årskurser. I läroplanerna är kunskapskraven framskrivna i tabeller (Skolverket använder i det sammanhanget inte ordet matriser).

Related: