Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.
Now You Can Customize Headers, Footers, and Page Numbers in Google Docs One of the complaints about Google Docs that I've heard for years is that it isn't easy to apply proper headers, footers, and cover pages to documents. This week Google took steps to change that for Google Apps for Education users. You can now customize the placement of headers and footers in your documents. You can specify which pages those headers and footers appear on which makes it possible to create a cover page within your document. To customize header and footer placement just open the insert menu in your document and select header. Google Docs users can now customize the placement of page numbers on their pages too. Applications for Education The new options for customizing headers, footers, and page number placements should make it much easier for students to format their papers to meet academic standards. Thanks to Skip Zalneraitis for sharing this news on Google+ this morning.
Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. Formativ bedömning är egentligen inget nytt utan det finns skrivningar i läroplaner redan på 1600- och 1700-talet som visar på en nära koppling mellan bedömning och lärande. För lärarens rättande anges fyra riktlinjer. Det har och det kommer alltid att finns en nära koppling mellan bedömning och lärande. I takt med att allt fler arbetar formativt blir det också tydligt att formativ bedömning inte är bättre än hur den genomförs. Referenser Wiliam, Dylan (2013).
Formatting Tables in Google Docs & Slides The table tool is one of the Google Docs tools that tends to get overlooked. It’s a useful tool for quickly creating charts within a document. I have long used it to give organization to group notes during jigsaw reading activities. I do that by creating a table in a Google Document then assigning a block or set of blocks to each student taking notes in a shared document. With older students, I let them create the chart and manage the notes themselves. Table Formatter is a free Google Docs Add-on that lets you add a little color to your tables in Google Docs. You can also format tables in Google Slides. Here are this week’s most popular posts from FreeTech4Teachers.com: 1. 9 Google Apps Productivity Tools & Tips for Teachers 2. Would you like to have me speak at your school or conference? Click here to learn about my professional development services.
Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. - Jag har fått ett annat fokus. Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Tid Skådespelet
Get Draftback to Play Back Google Docs Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR som även den synliggör båda benen: (PS.
7 of the Best New Add Ons for Google Docs and Sheets With this new Add-ons feature comes a brand new marketplace with dozens of options to choose from. We suggest playing around some of them to see which ones fit your specific needs, but there are a few that we really like already. Check them out below, or you can learn how to add these tools to your Docs and Sheets in this video. 1. *This Add On has been discontinued Before Add-ons were introduced, creating a mail-merge required some knowledge of apps script as well as a lot of patience when putting together all the materials. 2. Collaboration is already one of the most powerful tools in Google Docs, but asking for (or receiving) approval for changes can really only be addressed with a workaround by using comments. 3. Students (and teachers, for that matter) finally have a much easier way to cite their sources directly inside of Google Docs with the Bibliography Creator from EasyBib. 4. 5. 6. 7. UP NEXT: Google drastically reduces the price of Google Drive storage
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. Men ordet bedömning är laddat.
5 Steps to Sharing a Copy of a Google Form - Teacher Tech Link to Google Drawing Sharing Google Forms is tricky. You do not want to make your data you collect in your Google Form visible to others. 1. Anything in a folder takes on the sharing permissions of the folder. 2. By default, the folder permissions are set to private. 3. Since anything in the folder inherits the sharing permissions of the folder, any Forms in the folder are changed to view access. Note: when you create a spreadsheet it will also be created in that same folder and thus have “anyone with the link can view” permissions. 4. While you are on the edit screen, meaning you have the ability to edit questions and view responses, copy the link at the top of the screen. The link on the edit screen ends in /edit. Edit Link: View Link: Notice the ID is different for each of the links. 5. Example
Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning? Jag är inte intresserad av att veta hur mycket ”fakta” eleven kan rabbla upp. Jag låter i stort sett alltid eleverna ge varandra feedback på den riktade skrivningen, ofta utifrån ”2 stars and 1 wish” och eleven ges alltid tid till att komplettera det som kompisen sett kan utvecklas. I bland har jag en matris som jag fyller i.
Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Återkopplingen ska ge eleven viktig information om vad hen gjort och lärt sig, så kallad feedback. Eleverna måste ges möjlighet att använda återkoppling För det första måste eleverna ges möjlighet att lära sig att ta emot och använda sig av återkoppling. Låt eleverna bli bedömare