background preloader

Checklista till lärare för stöttning av elever med ADHD och Asperger

Checklista till lärare för stöttning av elever med ADHD och Asperger
(uppdaterad 2016-08-10) Här nedan lägger jag ett mail som jag skickat till skolan för att få hjälp till mitt barn. Mentorn blev jätteglad och sa att hon skulle skicka detta mail vidare till de lärare som berörs. Jag har tagit bort vissa delar som kanske kan vara för privat, men använd listan och om du vill byt ut ”mitt barn” till ditt barns namn, och hen till han eller hon. Lägg till saker i listorna som är specifika för ditt barn, ta bort det som inte gäller. Men ju tydligare du kan vara desto lättare blir det för lärarna att förstå hur de ska bemöta. Och göra rätt såklart! Mitt barn har ADHD och Asperger – och det kanske inte syns på hen. För att mitt barn ska kunna förstå, det som kanske andra förstår automatiskt, behövs svar på följande: 1. vad ska jag göra? Och påminn eftersom ”gamla uppgifter” lätt glöms bort och de nya tar plats istället. Förstå hur mitt barn kämpar på, och hur trött det blir? Med vänliga hyperhälsningar MrsHyper /Jessica Stigsdotter Axberg

https://www.mrshyper.se/checklista-till-larare-for-stottning-av-elever-med-adhd-och-asperger/

Related:  marianneengbergspecialpedagogosorteratSpecialpedagogikcinahasselgren

»Lärare i hela Sverige blir kollegor på Facebook« Vad i lärarnas användning av Facebook intresserar er? – Facebookgrupperna visar vad lärarna faktiskt gör och kan, i stället för att, som ofta i media, visa vad de inte gör och inte kan. Det är en kompetensutveckling som lärarna själva initierar, medan det vanliga är att fortbildning initieras uppifrån, till exempel av politiker. Facebookgrupperna ger en väldigt positiv bild av lärarna som grupp, kvalificerade frågor lyfts fram där.

Tidsenliga verktyg kan innebära ett A istället för ett F Albin är 15 år och går på en 7-9 skola i Umeå. Det som skiljer Albin från flertalet andra elever är att han har dyslexi och att skriva och läsa har alltid har varit svårt. När han för första gången skulle få betyg i årskurs 6 fick han underkänt i flera av kärnämnena. Idag räknar han med att få rätt bra betyg i dessa ämnen, kanske rent utav C eller B. Anledningen till den positiva förändringen beror till stor del på att Albin idag bemästrar flertalet verktyg som underlättar för hans svårigheter. Här får vi ta del av vilka viktiga verktyg och arbetssätt som han använder i sin skolvardag.

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till Alla elever som ingick i studien hade pragmatiska svårigheter (mätt med skattningsformuläret Children’s Communication Checklist-2; Bishop, 2003). Ungefär hälften av eleverna hade en expressiv språklig förmåga inom eller strax under normalområdet, medan hälften av eleverna hade resultat som tyder på måttlig till grav expressiv språkstörning (mätt med CELF-Expressiv skala). Två mått på pragmatisk/social förmåga ingick i studien: Pragmatisk förmåga i samtal Vispad kokosmjölk/grädde Att vispa kokosmjölk kan vara svårt och det var det för oss också många gånger innan vi kom på knepet som fick oss att lyckas varje gång! Hemligheten är att ALLT måste vara kallt! Så här gör du

Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn DysseAppen är en unik app för dig som har dyslexi. Med DyssAppen blir skolan lättare och roligare. I appen hittar du: Poddar, Smarta tips, Dyssa! och Verktygslåda Ladda ner appen helt gratis: Sök bättre med 9 dolda Google-trick Google är bra på att hitta på nätet och används av 90 procent av de svenskar som använder sökmotorer. Men ibland brister det och förslagen blir inte alls vad du tänkt dig. Här är nio tips som tar dig närmare den perfekta sökningen. 1. AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar I slutet på terminen, när en del elever ska byta årskurs och kanske också stadie efter sommarlovet, brukar överlämningar stå på agendan och så även på min arbetsplats. Jag har suttit med och deltagit på många överlämningar genom åren och ibland funderat på vilken nytta de egentligen gör. Vid dessa tillfällen har upplägget ofta gått till så att överlämnande lärare har fått beskriva eleverna en i taget, tills hela klassen har gåtts igenom.

Ta pulsen med Super Mario - Daniel Gomejzon När jag började jobba på Väsby Nya Gymnasium 2010 föreslog min rektor att jag skulle besöka den skolan han hade jobbat som Idrottslärare senast på. Han visste att det jobbade en väldigt duktig lärare i Idrott och Hälsa kvar från den tiden han jobbade där. De hade jobbat fram ett bra och genomarbetat sätt med den gamla kursplanen (94). Det hjälpte mig oerhört då det fortfarande var 94års kursplan som gällde och många av de frågor jag hade trots 4 1/5 års utbildning på GIH fick jag lite mer koll på efter det besöket. Skolgången strular: Anpassa i skolan! Låt mig bjuda på en enkel felsökningsguide: Skolgången strular och barnet med ADHD/ADD, autism eller annan NPF har mer ångest, slåss mer, självskadar, mer frånvaro etc? Problemet är att barnets ork inte räcker till skolgången. Anpassa skolsituationen. I synnerhet perceptionen brukar vara påverkad, men även sociala påfrestningar, struktur, antal timmar, anpassade ämneskrav etc. Ja, det är så enkelt.

Parul Sharma 3 augusti kl 13:00 - Sommar & Vinter i P1 Människorättsjuristen och författaren Parul Sharma talar om sitt arbete mot korruption och orättvisor runt om i världen. Vi får höra om den jordbrukande familjen hon möter i Indien, där fadern ligger sjuk efter ett misslyckat självmordsförsök, på grund av att han inte kan köpa in de genmodifierade utsädet. I sitt Sommar berättar hon också om idrottens inflytande på världsekonomi och korruption, om hur OS kan bli viktigare än mänskliga rättigheter. Vi får höra om hennes ilska inför att barn säljs för sexuella tjänster inför stora idrottsevenemang, som Common Wealth Games i Indien.

FNVC Nonviolent Communication, NVC, är en kommunikationsprocess som bidrar till att vi kan kommunicera och lösa konflikter med respekt för allas behov. NVC hjälper oss att praktisera och leva medvetet, närvarande och autentiskt. NVC utvecklades av den amerikanske psykologen Dr Marshall B. Hjärnpodden - Kristina Bähr: #15 - Lågaffektivt bemötande i skolan - Intervju med Maria Bühler Lågaffektivt bemötande används i skolan genom att förutsätta att barn "vill göra rätt om de kan" (Ross Greene). I Sverige finns ett nätverk av psykologer, som arbetar med lågaffektivt bemötande i skolan och i det nätverket arbetar Maria Bühler, som är gäst i detta avsnitt av Hjärnpodden. Grunden i synen på barn med problemskapande beteenden är att kraven är för stora och barnet/ungdomen har bristande färdigheter i sättet att hantera kraven. Det kan bero på stress, belastning och/eller olika kognitiva funktionshinder, som är osynliga på utsidan. Om barnet upplever större kognitiv belastning än andra barn i en livsmiljö är risken större att de använder sig av ett undandragande från problemet, går i affekt, bråkar eller slåss.

Related: