background preloader

BRUK - verktyg för självskattning

BRUK - verktyg för självskattning
BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Nu finns det populära verktyget för alla skolformer, även för fritidshem och förskoleklass. BRUK har anpassats till de nya styrdokumenten samt digitaliserats för en mer modern användning. Påbörja skattningen För att skatta kvaliteten i er verksamhet går ni in i BRUK via någon av länkarna på denna sida och skapar ett konto.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk

Related:  UtvärderingSkolutvecklingspecialpedagogik

Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. Några av dessa stöd är Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken och självskattningsverktyget BRUK. Stödmaterial om övergångar När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial – ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer”. Det ger stöd och idéer om hur förskola och skola kan arbeta för att ge barn och elever kontinuitet i sin skolgång oberoende av skolbyten.

BFL-kartläggning - Kvutis BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Stöd för utveckling Varför får dessa elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever? En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till rektorer.

Bo Hejlskov Elvéns blogg Bloggen består av olika funderingar, sammanställningar av teori och forskning samt ibland bara åsikter som rör pedagogik och vård kring personer med problemskapande beteende och särskilda behov. Det fins ingen annan röd tråd än att det rör saker jag stöter på i arbetet och i diskussioner med pedagoger, psykologer och annan personal i skola, vård och omsorg. Texterna är inte alltid så lättlästa som mina böcker; det är svårt att skriva kort och lättläst.

Läsning handlar inte bara om svenskämnet Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? PISA inriktas mot "elevernas förmåga att sätta in kunskaper i ett sammanhang" och att de ska "kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt problem" (2010, s. 6). Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

Anna Ekström: "Ingen kan kommendera fram att kunskap anses viktigt" Den här artikeln börjar med en mellanstadieflicka som står på startlinjen för att springa 60 meter. Hon vet redan att hur mycket hon än anstränger sig så kommer hon sist i mål. Den slutar med ett konstaterande att vi alla tillsammans kan påverka skolans utveckling med en kraft som ingen lag eller myndighet kan åstadkomma. Det enda vi behöver göra är att tänka annorlunda. Tidigare webbseminarier Här publiceras tidigare webbseminarier. Tänk på att webbseminarierna speglar de förhållanden som rådde då de spelades in. HODA- Hörteknik i skolan och dess användning i skolan Sändes måndagen den 13 april 2015. Håkan Bergkvist, samordnare för Auditiv miljö, föreläser om HODA-rapporten som släpptes i början av mars 2015. Hur kan elever med hörselnedsättning få en fungerande skolvardag, där förutsättningar för delaktighet finns?

Nya krav på snabbare stöd till elever Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning. Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket.

Feedback to feed forward; del 3 av 4. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Veckorna går snabbt och nu står Sofia där, med sina första kurser och sina första elever. Alla eleverna har i enlighet med skolan IT-plan fått en varsin laptop och verkar vara mer glada för datorn än att börja i skolan. Rektorns roll som förändrare Såsom skolan styrs idag. Med en riksdag som delar ut ett statligt uppdrag genom skollag och läroplaner och med det kommunala huvudmannaskapet får rektor en – i det offentliga Sverige – ganska unik roll. Utifrån ett statligt uppdrag men med lokala förutsättningar ska rektor leda och utveckla det pedagogiska arbetet på sin skola.

Att arbeta multimodalt - Institutionen för pedagogik och didaktik Staffan Selander Den didaktiska tanken med modalt lärande är just att koppla samman och kombinera olika medier för ett pedagogiskt syfte. Genom att öppna upp för lärresurser via internet kan man skapa variation i lärandet, att samma objekt man vill studera kan visas på flera mediala sätt. - Eftersom jag tidigare arbetat på Lärarhögskolan i Stockholm är jag speciellt intresserad av att utveckla blivande lärares förhållningssätt till informationsteknik, men även att kompetensutveckla redan verksamma lärare ute på fältet, säger Staffan Selander.

Related: