background preloader

Forskning för klassrummet

Forskning för klassrummet
Related:  Specialpedagog

Ny rapport om inkluderande undervisning i skolans praktik Hur omsätts inkludering i praktisk handling i skolan? Den frågan är i fokus i en ny FoU-rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Rapporten ”Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?” presenterar studier om inkludering och för ett resonemang om hur forskning kan förstås och blir relevant i den praktiska skolvardagen. Vad är inkludering och hur går det till? Kristina Szönyi, FoU-samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten hoppas att rapporten ska leda till att lärare och skolledare tar sig an diskussionen om hur man skapar en inkluderande skola och undervisning. – Alla elever har rätt till en meningsfull undervisning. Forskning och beprövad erfarenhetUtgångspunkten i rapporten är forskningen kring inkludering. – Tanken är att de som läser rapporten ska få en möjlighet att ta till sig forskning i frågan, och koppla det sin egen praktik. Beställ rapporten "Inkluderande undervisning" här Läs om tidigare FoU-rapporter från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

Pedagogiskt forum, träff 1 | ceciliabergentz I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten. Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande. Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

Lärarna viktiga för framgång i undervisningen Publicerad: 19 februari 2014 Skolinspektionens genomgång av forskningsläget ger stöd för att lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är det som påverkar elevernas lärande och kunskapsutveckling mest. År 2012 tog Skolinspektionen fram en sammanställning av aktuell forskning om vad som påverkar elevers prestationer i skolan. Att läraren är en tydlig ledare. I sammanställningen Framgång i undervisningen lyfter Skolinspektionen också fram flera faktorer som ligger till grund för våra granskningar när vi följer undervisningen under lektioner i ett visst ämne. Läs mer om sammanställningen Framgång i undervisningenLäs mer om lektionsobservationer Att skapa motivation hos eleverna! Jag har i tidigare inlägg snuddat vid motivation och just motivation är något jag, precis som säkert många av er där ute, funderat ganska mycket på. Det finns ju en hel del att läsa, men inga entydiga svar, däremot en hel del förslag. När det gäller att få eleverna att lyckas i skolan är det ju flera faktorer som spelar in. BFL hjälper en bra bit på vägen, att arbeta med värdegrunden, bygga en bra miljö och studiero likaså, men för mig är motivationen det som gör den stora skillnaden. Vill mina elever lära och har roligt (läs tycker det är intressant) så når vi resultat. Tycker de att skolan är tråkig (läs ointressant) så går det mindre bra, hur bra jag än är på att använda BFL och hur lugnt det än är i mitt klassrum. Min tanke bakom dotterns uppgift var att vi måste lyfta in samhället utanför skolan in i skolan. Jag läser för tillfället en 7,5 poängs kurs om Entreprenöriellt Lärande. Använd elevers lek eller vardag till att hitta lärande. Det får räcka här för idag.

Läraren är ingen trollkarl I samhället finns en tilltagande anda att personer med någon form av makt finns till för åtgärda livets friktion. Journalistiken, politiken och den offentliga diskursen opererar helt utifrån denna föreställning. Det har lett till många humana reformer, men i skoldebatten blir en sådan instinkt närmast vilseledande, eftersom det inte går att ställa någon till svars för hur hjärnans kognitiva funktioner är beskaffade. Jag gick in på OECD:s hemsida och gjorde matematikövningarna från Pisatestet. Var och en inser att snickaren blir skickligare endast av att snickra med sina egna händer, att mästaren förevisar och instruerar gesällen, men han snickrar inte åt honom. Så komplicerat kan det inte vara. All kunskap och inlärning är praktisk. Det gör förstås läroböckernas kvalitet avgörande. Det är böckerna man till sist måste ner i om man ska lära sig något teoretiskt. Att människor har rätt till kunskap betyder att ingen har rätt att hindra någon från att studera.

Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare. Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. DLS finns för skolår 2 och skolår 3, för skolår 4-6 samt för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. Ordförståelse innehåller mellan 34 och 40 (beroende på ålder) uppgifter där eleven får välja ett av fyra alternativ till varje ord. Läshastighet innehåller mellan 32 och 36 uppgifter (beroende på ålder) där eleven under kort tid ska läsa igenom text och då och då välja ett av tre ord som passar i meningen/texten. Alla DLS tester är standardiserade. Vad är ITPA?

Fel diagnos på skolans problem Alla har svaret, men ingen vet frågan. Så kan debatten om den svenska skolan sammanfattas sedan Pisa-resultaten presenterats. En rad mediciner har ordinerats för att komma till rätta med problemen; förstatligande, mer pengar, fler/färre datorer, lärarlöner, klasstorlekar, examenspremier och så vidare. Men är diagnosen rätt? undrar bland andra IVA-ledamoten Camilla Modéer. För två år sedan tog vi itu med att fördjupa analysen från Teknikdelegationens betänkande (2010), vars alla förslag i stort sett stoppats i regeringens byrålåda. Pisa-siffrorna borde inte ha förvånat någon. Har svårt att se nyttan Resultaten tyder på att ungdomar har svårt att se nyttan av kunskaper i skolämnena naturvetenskap, teknik och matematik. Det lilla barnet har upptäckarglädjen i sig. Goda exempel Det finns många goda exempel på enskilda skolor som, på eget initiativ (eldsjäl) eller efter huvudmannens påpekanden, ändrat sättet att undervisa och vänt utvecklingen av intresset – till och med snabbt. Peter Schwartz

‎www.provivus.se/tipsbanken/page.php?pid=1 Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

Related: