background preloader

Forskning för klassrummet

Forskning för klassrummet
Related:  Specialpedagog

Ny rapport om inkluderande undervisning i skolans praktik Hur omsätts inkludering i praktisk handling i skolan? Den frågan är i fokus i en ny FoU-rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Rapporten ”Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?” presenterar studier om inkludering och för ett resonemang om hur forskning kan förstås och blir relevant i den praktiska skolvardagen. Vad är inkludering och hur går det till? Kristina Szönyi, FoU-samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten hoppas att rapporten ska leda till att lärare och skolledare tar sig an diskussionen om hur man skapar en inkluderande skola och undervisning. – Alla elever har rätt till en meningsfull undervisning. Forskning och beprövad erfarenhetUtgångspunkten i rapporten är forskningen kring inkludering. – Tanken är att de som läser rapporten ska få en möjlighet att ta till sig forskning i frågan, och koppla det sin egen praktik. Beställ rapporten "Inkluderande undervisning" här Läs om tidigare FoU-rapporter från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pedagogiskt forum, träff 1 | ceciliabergentz I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten. Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande. Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

Att skapa motivation hos eleverna! Jag har i tidigare inlägg snuddat vid motivation och just motivation är något jag, precis som säkert många av er där ute, funderat ganska mycket på. Det finns ju en hel del att läsa, men inga entydiga svar, däremot en hel del förslag. När det gäller att få eleverna att lyckas i skolan är det ju flera faktorer som spelar in. BFL hjälper en bra bit på vägen, att arbeta med värdegrunden, bygga en bra miljö och studiero likaså, men för mig är motivationen det som gör den stora skillnaden. Vill mina elever lära och har roligt (läs tycker det är intressant) så når vi resultat. Tycker de att skolan är tråkig (läs ointressant) så går det mindre bra, hur bra jag än är på att använda BFL och hur lugnt det än är i mitt klassrum. Min tanke bakom dotterns uppgift var att vi måste lyfta in samhället utanför skolan in i skolan. Jag läser för tillfället en 7,5 poängs kurs om Entreprenöriellt Lärande. Använd elevers lek eller vardag till att hitta lärande. Det får räcka här för idag.

Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare. Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. DLS finns för skolår 2 och skolår 3, för skolår 4-6 samt för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. Ordförståelse innehåller mellan 34 och 40 (beroende på ålder) uppgifter där eleven får välja ett av fyra alternativ till varje ord. Läshastighet innehåller mellan 32 och 36 uppgifter (beroende på ålder) där eleven under kort tid ska läsa igenom text och då och då välja ett av tre ord som passar i meningen/texten. Alla DLS tester är standardiserade. Vad är ITPA?

‎www.provivus.se/tipsbanken/page.php?pid=1 Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

SPECIALPEDAGOGER | skoldoktorn Specialpedagoger har en kompetens som många, för att inte säga alla, elever i svensk skola har stor glädje av. Specialpedagogen har ofta en hög kompetens på områden som är centrala för att eleven ska utvecklas. Det är: att se och förstå elevens behov,att se och förstå hur varje individ bäst bör bemötas ochatt veta hur eleven bäst blir hjälpt. På många skolor finns utmärkta samarbeten mellan skolledning, specialpedagog och lärare, men jag har också sett motsatsen. att rektor och lärare inte har förstått specialpedagogens kompetens och hur den kan användas utan ser honom/henne mer som en extra duktig speciallärareatt det finns en ovilja att acceptera att specialpedagogen har kompetens som jag som lärare/rektor inte har. Jag har varit med om både att arbeta med specialpedagogen nära knuten till rektor och att föreslå den lösningen i en framtida kommunal skolstruktur. Stefan Ferm skoldoktorn Elddonet Utveckling

Vem är då denna specialpedagog som brinner för det inkluderande klassrummet? Välkommen till min blogg! Jag heter Helena Wallberg och är gymnasielärare i engelska, franska och pedagogiskt ledarskap sedan drygt 20 år. Under flera år har jag undervisat samtidigt som jag också har haft en funktion som specialpedagog på Täby Enskilda Gymnasium. I år (2014/2015) ska jag för första gången på över 20 inte undervisa utan ägna mig helt åt elevhälsans förebyggande och utvecklande arbete på TEG. Det känns bra att ha en fot kvar i skolan men märkligt att inte undervisa. Vi får se om jag står ut med att inte träffa egna klasser, det är något som ger mig mycket energi och det är ett så direkt meningsfullt uppdrag att det blir svårt att lämna det. Mitt huvudsakliga uppdrag numera är att arbeta som konsult i skolutvecklingsfrågor. Jag skriver böcker, läroböcker i engelska för gymnasiet (Project X och Quest på N&K) och nu senast Formativ Bedömning i Praktiken – från förmedling till förståelse utgiven på Gothia förlag i november 2013.

Nio appar för att träna stavning, uttal och ordinlärning Nio appar för att lära sig svenskaPinned: 23 Feb 2015 Sfichatt: ett nytt och annorlunda lärarrum!Pinned: 15 Feb 2015 Sfipaddan.se behöver din hjälp!Pinned: 6 Oct 2014 Sfipodd: gratis poddradiotjänst för sfi-studerande + intervju med projektledaren Olga Carlberg.Pinned: 14 Sep 2014 I detta inlägg presenterar jag ett urplock av de sfi-bloggar som finns ute på nätet (de flesta har jag hittat i olika Facebook-grupper).

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.

Related: