background preloader

Www.svensklararforeningen.se/objfiles/1/Svensklararensi_-20254891.pdf

Www.svensklararforeningen.se/objfiles/1/Svensklararensi_-20254891.pdf
Related:  Språkutvecklande arbetssätt

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Finns det en vägg mellan våra två svenskämnen? Josefin Nilsson, lärare och utvecklingspedagog i Örebro kommun skriver på Skollyftet om våra två svenskämnen, gränsen mellan dem och hur detta påverkar skolans organisation, lärarnas undervisning och elevernas lärande. I mitt klassrum… eller på min sida väggen Det händer att jag får frågan om hur det ser ut i mitt klassrum, om och hur det fungerar att undervisa elever med svenska som andraspråk i samma klassrum som elever med svenska som modersmål. I höstas när jag började på en ny skola, med en ny 9:a, började jag terminen med att tillsammans med eleverna gå igenom syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i de ämnen vi skulle ha tillsammans. Det allra första jag gjorde var att be mina elever att prata med varandra om vilka skillnader de trodde fanns mellan de två ämnena.” När lektionen var slut hade de fått med sig att det nog inte var så. Svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum? Hur kommer det sig? Är gränsen mellan våra två svenskämnen en vägg? Vad innebär på samma villkor?

Ett språklyft – en långsiktig investering Foto: Håkan ElofssonÅterigen en dyster PISA-rapport. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras och denna gång har Sverige den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder. I läsförståelse är det främst de lågpresterande eleverna som försämrat sina resultat. Skolverket konstaterar att föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom allt tydligare i resultaten och att likvärdigheten är starkt hotad. Här krävs förstås kraftfulla åtgärder. Ett läslyft är nog gott och väl men risken finns att läsförmåga reduceras till en iso­lerad färdighet och till en fråga om att ”knäcka koden”. Läsningens samband med språklig kom­petens är kanske tydligast när det gäller ­ ordförrådet, som enligt samstämmig forskning är den enskilt viktigaste faktorn för god läsförmåga liksom för skolframgång mer generellt. 97–98 procent av orden i en text ska vara kända för att läsaren ska kunna läsa den med behållning.

Educational Technology and Mobile Learning: 7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." Also, feedback should not be the equivalent of grading or else students will "routinely read only as far as the grade". You should never confuse feedback with praising or advising. This wonderful visual is found on inservice.ascd.org

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

Bildningsbyrån - integration: Utsikter på skola i Landskrona På Dammhagskolan i Landskrona har drygt 95 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska. Här pågår projektet UTSIKTER, där bland annat didaktiker, logopeder, folkhälsoforskare och hjärnforskare kontinuerligt mäter och analyserar elevernas resultat för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan man ändra och anpassa rutiner och arbetssätt. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

7164-706-1

Related: