http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Framgang-i-undervisningen/
Related: Forskning • UndervisningForskning lyfter skolvardagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen.
Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt.
Forskning ska göra skolan bättre - Curie Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever. Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. – Men det går inte bara att servera lärarna ett forskningsresultat och säga att ”Så här ska ni göra”. Det krävs handledning och kommunikation.
Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Bättre i skolan med test - Debatt I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande). Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall. Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Detta kan handla om att inte presenteras en lösning utan själv uppmuntras att generera den eller att sätta in ny information i ett större känt sammanhang. Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande. Är testbaserad inlärning gynnsam för alla?
Enbart vetenskaplig forskning eller ett djupare perspektiv? Krönikör: Rebecka Koritz. Jag har via twitter sett många frågeställningar som jag tycker är både intressanta och relevanta. Ett ämne som verkligen triggade igång mig, var huruvida enbart vetenskaplig forskning ska ligga till grund för skolan eller om det finns andra områden som kan lyfta perspektivet. Jag blir alltid nyfiken när jag stöter på den här typen av tankar, för jag vill förstå hur det tänks: Skulle endast vetenskap bestämma vad som lärs ut och hur, eller skulle grunden skolan står på baseras på vetenskapliga forskningresultat? Svaren jag fick varierade, så jag gick vidare till Nationalencyklopedin för att ta reda på vad ”vetenskap” egentligen är: ”organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Med den här definitionen i bakfickan, tycker jag att det är ganska tydligt att det är alltför lätt att höja forskning och vetenskap till skyarna och tro att vi där kan hitta alla svaren.
Lennart Swahn: Skolans fundamentala problem är läraren som undervisare Skolan kommer de närmaste tre till fem åren att genomgå mera radikala förändringar än under de senaste 150 åren. Det är den moderna informations- och kommunikationsteknologin ICT som driver fram genomgripande reformer. Dagens skolpolitiker, skolexpertis, skolforskning, och skoldebatt ignorerar totalt dessa enorma möjligheter att direkt skapa en förstklassig skola. Dagens skolforskning och skoldebatt behandlar nästan uteslutande lärarnas och lärarutbildningens problem samt frågor kring hur vi skall kunna förbättra skolan, men bara inom ramen för det traditionella skolsystemet. Den har letts och styrts av lärarfacken och lärarhögskolorna sedan ca 50 år tillbaka utan att väsentligt ha kunnat påverka skolutvecklingen i en positiv riktning. Skolproblemen har i stället ökat i styrka och omfattning.
Uppsala tar initiativ för en forskningsbaserad skola - Uppsala universitet Publicerad 2014-10-27 Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan. Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen. - Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder.
Sverige är unikt – här är 25 världskartor som visar hur Ibland pratar vi om Sverige som landet lagom, mellanmjölkens land, där allt är lite sådär mittemellan. Varken plus eller minus, vi är lite neutrala i allmänhet. Men tittar vi på Sverige i relation till resten av världen så kan man sluta sig till att inom vissa områden så är vi världens mest extrema land. Nedan finner du 25 stycken världskartor där Sverige är rankat etta eller ligger i toppen inom olika kategorier. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Till de mer fantasifulla förslagen finns att försämringen är en naturlig del av samhällsutvecklingen då tekniken gjort kunskaper överflödiga eftersom kunskaperna bara ligger ett musklick bort (DN 21/12), att politiker missbrukat entreprenörskapets möjligheter (DN 23/12) samt att det kanske är i länders välstånd som förklaringarna ligger (SvD 23/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus.