Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Omkring fem procent av skolbarnen har svårt med ordavkodningen och att komma igång med läs- och skrivinlärningen.
De flesta läsforskare menar att det beror på brister i den fonologiska medvetenheten, det vill säga att de har svårt att förstå den ljudmässiga sidan av språket. I studien fick 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre daglig träning under 45 minuter i tolv veckor. Övningarna leddes av specialpedagoger som fått särskild träning vid Göteborgs universitet. Dessa nioåringar jämfördes med en lika stor kontrollgrupp som fick den undervisning som deras skola erbjöd, till exempel specialundervisning. – Träningen för eleverna som fick intensivträning bestod av tre delar. En annan del av träningen betonade läsförståelsen genom att hjälpa eleverna att hitta läsförståelsestrategier. . – Men vissa barn läste så dåligt att det inte var fruktbart att de läste själva. De tolv veckornas träning delades upp i två sexveckorsperioder. Fakta RAFT.
Inkludering – ett nytt modeord i skolan? Ett annat sådant begrepp är integrering.
Det används i flera olika sammanhang och avser oftast en process som ska leda till ett tillstånd av integration. På samma sätt som ”en skola för alla” är det svårt att finna dem som är emot denna process. Begreppet integrering behöver utvecklas och problematiseras. Ibland beskrivs integrering i skolan lite förenklat som ”att gå i samma klass”. Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade.
De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet. Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande?
Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar. Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli.
I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism. Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism? – Tillsammans, är det korta svaret. Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon. Grundtrygghet och självkänsla - Så stärks barnets självförtroende.
Hur stärker vi små och stora barn i deras grundtrygghet och självkänsla?
Ifall vi vill att våra barn ska utvecklas till starka individer måste vi vara trygga förebilder.Tillåta känslor som sorg och ilska.Hålla på gränser och kunna förklara varför.Och så – sluta förmedla till våra barn att livet består av en enda räcka av ”måsten”. Det här är en lång artikel med tips och förslag på övningar. Skriv gärna ut och läs i lugn och ro. Jana Söderberg är samtalsterapeut i psykosyntes och författare till boken ”Våga vara”. Hennes arbete med barn har utvecklats till en metodik med konkreta exempel och övningar.– En bra och konstruktiv kommunikation är oftast nyckeln – men en sådan kräver träning! Jana Söderberg menar att självkänsla, det är något som finns naturligt hos det lilla barnet.
Självkänslan är känslan av att vi duger. Att visa ilska är helt okej. Så stöttar du särskilt begåvade elever. Victorias ADHD - autism - blogg om NP-diagnoser. Om det är ett helvete att ha ADHD i skolan torde det vara ett större helvete att ha ADD, dvs utan H:et för hyperaktivitet.
Inte mindre intelligent, men med koncentrationssvårigheter då hjärnan behöver tid för att signalerna ska hitta rätt. Har man ADD är det av ännu större vikt att man får tid på sig än vid hyperaktiv ADHD. Exempel: Fråga någon med ADD om ni ska äta pizza. Du får inte svar direkt utan frågar igen. Du kan inte vänta på svar utan inflikar: Vilken sort vill du ha, vad vill du ha på?
Du har redan gjort flera fel. För det första, varje gång du ställer frågan, frågar om, så måste ADD-hjärnan börja tänka från början. Fråga istället i god tid och ställ en fråga i taget. Säg inte flera instruktioner samtidigt eller följdfrågor innan första svaret kommit, det funkar bara inte. Ta en sak i taget. Den här texten om ADHD är bland det bästa vi någonsin läst. Detta borde alla ... Jag är precis som du men ändå alldeles olik.
Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola.
Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Så blir fröken sjuk och vi får en vikarie. Han har skägg och är ironisk och skämtar ofta på ett sätt som jag inte förstår. Redan beskrivningen av problemet kring skolfrånvaro ställer till det. Vanliga orsaker till frånvaro – elevens eller skolans problem? Förutom mina egna erfarenheter har jag under två decennier mött många elever som inte går i skolan regelbundet.