background preloader

Digitala verktyg

Digitala verktyg
Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser. Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Som vanligt när det gäller undervisningens innehåll (VAD) eller de metoder läraren använder (HUR) gäller det att ha klart för sig i vilket syfte den ena eller andra används (VARFÖR). En del kollegor har säkert lärt sig Google Drive, Kahoot och Padlet, men många lärare står fortfarande utanför den digitala världen och därmed också eleverna. Vägen att använda verktygen fylls lätt av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig hur verktygen kan nyttjas är just nu alldeles för stor.

https://fredrikarboga.wordpress.com/digitala-verktyg/

Related:  kristinaklemptDigitala verktyg för lärande och digital kompetensBlogs/ Skolutvecklingla_profesoraVerktyg/ IKT

Elevinflytande under bedömningstillfället Vi har försökt att läsa de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt. Jämförelser av religioner Det blev många jämförelser under dessa veckor.

Skriv ut dina egna post it och notislappar Jag såg ett så fiffigt tips på en amerikansk undervisningsblogg och kunde inte låta bli att kopiera. Kopiera i dubbel bemärkelse för det här tipset handlade om att kopiera på notislappar. Jag började med att bara översätta några av lapparna. Vartefter att jag gjorde det så kom jag på flera egna och kombinerade dem bland annat med tips om rollfördelning vid grupparbete från kooperativt lärande. Det är lättare att komma ihåg vilken roll man har om man har bilden på en lapp som du kan sätta på mappen eller boken.

Fem steg till formativ bedömning i klassrummet Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering. De fem strategierna är:

Mitt lärarliv: GoogleDrive - ett självklart verktyg Jag har gjort en resa med Google Drive:1) den trevande introduktionen i gymnasiet,2) drunknade i ängsligt täta genomsökningar,2) ett års paus med traditionella Word-inlämningar i lärplattform, 4) tillbaka till ett mer hållbart arbetssätt i Google Drive. Detta inlägg sammanfattar på nybörjarnivå hur jag hur jag använder Google Drive idag. Om någon undrar varför jag inte använder det betydligt smidigare klassverktyget Classroom istället, är det enkla svaret: jag saknar tillgång. Min kommun har valt andra lösningar, och jag gör det bästa av situationen. Med röd färg har jag markerat de viktigaste två skälen till att jag anser Google Drive vara det enda alternativet för mig som svensklärare. Strukturen

”Det är väl bara att googla” – om informationskompetens Förra veckan publicerades studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” , en kvalitativ fallstudie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. I studien konstateras bl.a. att: Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.

Betygssamtal utifrån checklistan i ESP - Mia Smith Som betygssättande lärare är man van vid att frågorna kommer strax före lucia. ”När ska vi ha betygssamtal?” Det eleverna i det läget vill veta är vilken bokstav de kommer kunna läsa sig till på pappret i kuvertet som skickas hem några veckor senare. Ska jag lägga dyrbar undervisningstid på detta? Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur – Patricia Diaz Ramlade över verktyget Classroom Screen via The Techie Teachers Facebook-sida (och även via Linda Forsell Asp i gruppen Mitt lilla klassrum på nätet) häromdagen och måste tipsa! Idén är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet, till exempel en textruta för ex lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, en arbetssymbol, en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in, bilder som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt) etc. Tänker att det är toppen att ha uppe under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen. + Plus:

Ledning och stimulans – Specmaja Ledning och stimulans 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Matlådedags! En halvtimme – fyra måltider, dietistens bästa recept ‹ Mamma.fit Torr kyckling, smulig potatis och trötta grönsaker, känner du igen din matlåda? En tråkig matlåda kan snabbt minska aptiten och jag håller med om att matlådor kanske inte är det sexigaste som finns. MEN det är bra både för din plånbok och din hälsa att ta med en bra matlåda som lunch. Det kan vara svårt att få ihop en bra och näringsrik måltid när det är mycket på jobbet, barn som ska hämtas, många aktiviteter och lågt blodsocker efter en lång dag, lösningen är matlådor! Jag skulle själv inte få till mina veckor bra, matmässigt, om jag inte hade ”matlåderace” en dag i veckan.

Google presentationer – multiverktyget i G Suite-lådan Google presentationer kan användas till mycket mer än ”bara” stöd vid muntliga presentationer och det tänker jag ägna ett helt inlägg här på bloggen. Därigenom ska jag försöka besvara ett par frågor om vad man kan göra med en presentation som ni säkert har när ni har läst rubriken… *Uppdaterad med exempelpresentationer. Kan jag planera mina lektioner med en presentation? Såklart! De digitala verktygens intåg i skolan har inneburit en del förändringar.

Äldre på Tallbackas äldreboende i Östersund har fått solrum Nu kan de äldre på boendet njuta av sol och värme – när som helst, rapporterar SVT Nyheter. Boendet har nämligen fått ett så kallat solrum. – Det är trevligt, man kan sätta sig där och fika, säger Lena Holmberg, enhetschef på boendet i Östersund. Vinterhalvåret förknippas ofta med mörker och kyla. Men inte på äldreboendet Tallbacka i Jämtland. Där kan både boende och anställda njuta av solens värmande strålar – året runt.

Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet! – Patricia Diaz Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten! Gruppslumpare Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion. Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp.

Differentierad undervisning istället för individanpassningar – några exempel för kollegiala reflektioner Vi har ett gruppuppdrag i skolan men allt tal om individanpassningar gör att man kan förledas att tro att bara vi individualiserar mer så klarar vi fler elever. Denna tanke tolkas, upplever jag, som att vi ska individanpassa för varje elev eller så fort en elev verkar ha svårt att lära sig något eller bete sig som man bör i skolsammanhang. Eller varför inte när föräldrar eller tex BUP kräver det? Eftersom studier visar att alla elever någon gång under sin skoltid kommer att hamna i skolsvårigheter kan individanpassningar krävas rätt ofta, kanske varje dag och i varje klass. Ibland gör man anpassningar för att eleven ska kunna göra det som läraren tänker att klassen ska göra, ibland gör man anpassningar som innebär att eleven gör något helt annat än det klassen gör. I ett klassrum ansåg man att man hade individanpassat genom att en person sitter bredvid en elev för att eleven ska klara att ta emot undervisningen.

Minnas klassrum: Dystopier - en "katastrofal" genre Under läsåret 2017/18 har jag varit handledare i Läslyftet för en fantastisk grupp engagerade kollegor som samtliga undervisade i svenska, SVA eller engelska samt en mycket kunnig och inspirerande skolbibliotekarie. Den modul som vi arbetade med på halvfart under året var Lässtrategier för skönlitteratur åk. 4-9 vilken erbjöd mängder av intressanta men också utmanande idéer och synsätt kopplade till skönlitteratur i undervisningen. Alla 8 delar i modulen väckte engagemang hos oss men den som kom att påverka min undervisning allra mest under vårterminen var del 5 med artikeln och undervisningsfilmen Budskap och tolkning - dystopier som presenteras så här:Del 5 behandlar undervisning om hur elever kan utveckla sin förmåga att tolka texters budskap och tematik. Med utgångspunkt i dystopiska texter problematiserar artikeln hur en litterär text kan ha många budskap och teman. Artikeln presenterar också arbetssätt för att utveckla elevernas förmåga att tolka och läsa kritiskt.

Related: