En matris med elevexempel | Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.” Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad.
Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial
”Att ha en egen blogg du själv utformar stimulerar lusten att skriva” – om bjorkenlaget.se och deras subdomäner Läraren Titti Alleborg har med hjälp av subdomäner skapat en egen blogg till alla sina 54 elever i fjärde klass. Vi pratade med henne om fördelarna med egen blogg och hur bloggens utformning kan hjälpa till med skrivandet. Vid första anblick kanske bjorkenlaget.se framstår som en helt vanlig klassblogg, men faktum är det står en hel hel årskurs fyra i Partille bakom webbplatsen. Eller under, kanske är rätt formulering. Läraren Titti Alleborg har nämligen gjort så att alla hennes 54 elever har en egen blogg som ligger på subdomän till bjorkenlaget.se. Vad är då en subdomän? Jo, först måste vi lite kort fräscha upp kunskaperna kring domän. Vad en subdomän är blir då när vi lägger till en ytterligare punkt i ekvationen. Det kanske vanligaste exemplet vi ser på subdomäner är populära kostnadsfria bloggverktyg, till exempel blogg.se, blogspot.com eller wordpress.com där bloggnamn du registrerar blir en subdomän (exempelvis minblogg.wordpress.com). Hon sammanfattar det hela väldigt fint:
Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är utvecklingsenhetens rekommendation att rektorn engagerar sig i processen om BFL verkligen ska få fäste och bli ett förhållningssätt på skolan. – Det är viktigt att vi tar oss tid att bara fokusera på BFL, och vi har tur som har en rektor som varit väldigt engagerad, säger hon. Delar målen för undervisningen Filmar undervisningen Camilla fördelar ordet Sofia får ordet.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.
Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Varje elevgrupp har sin uppgift i planeringen. Att planera tillsammans med eleverna är att vara nära eleverna. Malin
Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna. Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden. Istället för att göra en ”vanlig” utvärdering av lektionen och säga vad man lärde sig, pratade vi om själva arbetssättet och vad det gav: